Du kan också lyssna på denna andakt/meditation genom att klicka här.
+
”Jag har invigt min konung på Sion, mitt heliga berg.” – Ps 2:6
Mitt i det kaos och uppror som vi har fått höra om hittills i denna psalm, så är Gud inte overksam. Vi har i tidigare verser fått höra om att Gud reagerar (Ps 2:4) och också talar (2:5). I dagens vers får vi höra om att Gud också agerar, och Gud avslöjar själv vad det är han har gjort: Jag har invigt min konung på Sion, mitt heliga berg.
Det är fullt tänkbart att denna vers beskriver flera olika händelser. Vi har tidigare stannat till inför att det är kung David som skrivit denna psalm (det får vi reda på i Apg 4:25), och den konung som Herren talar om kan mycket väl vara David själv. Processen för David att bli kung sker i flera steg: Han blir smord till kung av Samuel vid ett tillfälle (1 Sam 16), blir kung över Juda vid ett senare tillfälle (2 Sam 2) och sedan kung över hela Israel vid ytterligare ett senare tillfälle (2 sam 5). Vi läser om David i 2 Sam 5:4–5 att han var trettio år då han blev kung, och han regerade i fyrtio år: sju år och sex månader i Hebron över Juda och trettiotre år i Jerusalem över både Israel och Juda.
Det är högst troligt att det som vi läser om i dagens vers, att Gud har invigt sin konung på Sion, sitt heliga berg, syftar på den sista av dessa händelser. Sion, som bland annat är en av Jerusalems kullar, används inte sällan som en beteckning på hela Jerusalem. Att Gud invigt sin konung på Sion syftar troligast på då David blev kung över hela Israel i Jerusalem (2 Sam 5). Att berget kallas heligt har bland annat att göra med att Guds ark finns i templet, i Jerusalem, på Sion.
Men det vi läser i dagens vers hör också samman med något annat – världshistoriens mest avgörande händelse: då Gud blev människa i Jesus Kristus. För det var ju på samma plats – i Jerusalem – som Jesus klev fram som kung. När Pontius Pilatus frågar Jesus om han är judarnas konung, svarar Jesus: Mitt rike hör inte till denna världen. Om mitt rike hörde till denna världen hade mina följeslagare kämpat för att jag inte skulle bli utlämnad åt judarna. Men nu är mitt rike av annat slag (Joh 18:36). Jesus är inte den slags kung som Pontius Pilatus syftar på när han ställer sin fråga till Jesus. Men Jesus är likafullt kung.
Jesus blir krönt med en krans av törne (Joh 19:2), och ett plakat som sätts upp ovanför honom lyder: Jesus från Nasaret, Judarnas konung (Joh 19:19). Också på detta oväntade och ologiska sätt inviger Gud sin konung på Sion, sitt heliga berg – genom att låta sin egen son lida och dö, segrar och triumferar han över synd och död och ondska, och öppnar en väg för oss människor till gemenskap med honom. Jesus är en på samma gång lidande och segrande konung, som har blivit invigd av Gud på Sion, sitt heliga berg.
Denna kungavärdighet, att få härska och styra och döma, vill Jesus få utöva också i våra liv och i ditt och mitt hjärta. Bibeln talar om vårt hjärta som ett stenhjärta (Hes 11:19, 36:26). Också på det berget vill Gud inviga sin konung, Jesus Kristus. Han vill arbeta på och förvandla det, så att han alltmer blir dess konung och Herre.
+
Bön: Jag tackar dig, min käre himmelske Fader, för att du i Jesus Kristus har invigt en konung över hela tillvaron och världen. Idag ber jag dig: kom också och regera allt mer över mitt hjärta och över allt det som är jag. Kom och förvandla mitt hjärta så att jag allt tydligare ser att du är alltings herre och konung. Amen.
+
Angående musiken i inspelningen:
Awakening Dew by Keys of Moon | https://soundcloud.com/keysofmoon
Music promoted by https://www.chosic.com/free-music/all/
Creative Commons CC BY 4.0
https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/