Andakt 2020-12-23

Onsdag, 23 December, 2020.
Psalm 113:1-2 – ”Det är en ros utsprungen”

eller: klicka här för en Spotify-lista med lovsång, eller här för en Spotify-lista med stilla musik.

Bön

Ack, Herre Jesus, hör min röst: Gör dig ett tempel i mitt bröst, Uti mitt hjärta bliv och bo, Så har jag tröst och evig ro!

Bibelläsning – Jesaja 52:7-10

Härligt är att höra budbärarens steg när han kommer över bergen, han som bär bud om seger, som ropar ut goda nyheter, bär bud om räddning och säger till Sion: ”Din Gud är konung!” Hör, dina väktare ropar och jublar. Med egna ögon ser de hur Herren vänder åter till Sion. Brist ut i jubel, Jerusalems ruiner, Herren tröstar sitt folk och friköper Jerusalem. Herren visar sin makt och helighet inför alla folk, hela jorden skall se hur vår Gud räddar oss.

Betraktelse

Jesaja – den evangeliska förkunnelsen eller trösteboken. Här finns så många texter som betyder mycket för oss så här års; till exempel från kapitel 40: Trösta, trösta mitt folk, från kapitel 9: Det folk som vandrar i mörkret, men också den viktiga långfredagstexten från kapitel 53: Det var våra sjukdomar han bar, våra smärtor tog han på sig.

Texten här ovan från kapitel 52 talar underbara ord till oss. Det är lätt att förstå, att när någon kommer med glädjebud så är det ljuvligt. Friden sänker sig över oss. Vi känner oss lättade. Vi kan bara tänka på vilken lättnad det ändå är att få höra att forskare har kommit långt med att ta fram ett vaccin mot Coronaviruset. Jag vill inte alls förringa den här typen av glädjebud som budet om vaccin är, men den glädjebudbärare som det talas om i Jesaja har ett ännu större ärende; att förkunna frid och frälsning till Sion, det vill säga till Guds folk. Det finns inget större!

När vi sett och upplevt glädjebudbäraren komma kan vi inte annat än att jubla! Vi har kanske känt oss som ett ras, som en ruin. Vi har kanske gjort diverse försök att först och främst se till att vi inte blir ett ras eller en ruin men när vi ändå har blivit det är hopplösheten ett faktum. Då kommer orden från Jes 52 till oss; Herren tröstar sitt folk, han återlöser! Trösten handlar inte om att han ger oss tillbaka det vi gått miste om. Det är för alltid borta men han ger något mycket större – sig själv, precis som det står i Jes 53. Läs gärna de här båda kapitlen tillsammans!

I morgon är det julafton. Jag hoppas att du får möjlighet att fira tillsammans med åtminstone några av dina nära och kära! Men kanske är det så att julen blir mera stillsam i år, överdådet både vad gäller mat, julklappar och socialt umgänge kanske får stå tillbaka. I detta stilla kan det lilla barnet i krubban i Betlehem bli ännu mera synligt. Tänk att Gud kom till jorden som ett litet barn – till dig just där du är. Det är verkligen ett glädjebud att jubla över! God jul!

Förbön

Tack Herre, att du älskar oss så mycket, var och en, att du helt enkelt inte kunde låta bli att komma hit till jorden som ett litet barn. Löftena om glädjebudbärarens steg var sanna. Orden var sanna när de sades, de är sanna idag. Tack att du är vår kung! Kom med din Ande till alla som vi bär i våra hjärtan. Kom med din frid, kom med din julhögtid. Amen.

Herrens Bön

Vår Fader, du som är i himlen. Låt ditt namn bli helgat. Låt ditt rike komma. Låt din vilja ske, på jorden, såsom i himlen. Ge oss idag det bröd vi behöver, och förlåt oss våra skulder, liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss. Och utsätt oss inte för prövning, utan rädda oss ifrån det onda. Ditt är riket, din är makten och äran, i evighet. Amen.

Välsignelsen

Herren välsigne oss och bevare oss. Herren låte sitt ansikte lysa över oss och vare oss nådig. Herren vände sitt ansikte till oss, och give oss i frid. I Fadern och Sonens och den helige Andes namn. Amen.

Kerstin Odeberg

%d bloggare gillar detta: