Andakt 2020-12-08

Tisdag, 8 December, 2020.
Psalm 64 – ”En dyr klenod, en klar och ren”

eller: klicka här för en Spotify-lista med lovsång, eller här för en Spotify-lista med stilla musik.

Bön

Ack, Herre Jesus, hör min röst: Gör dig ett tempel i mitt bröst, Uti mitt hjärta bliv och bo, Så har jag tröst och evig ro!

Bibelläsning – Romarbrevet 15:4-7

Alla profetior i skriften står där för att undervisa oss, så att vi genom vår uthållighet och den tröst skriften ger oss kan bevara vårt hopp. Måtte uthållighetens och tröstens Gud göra er eniga efter Kristi Jesu vilja, så att ni alla med en mun prisar vår herre Jesu Kristi Gud och fader. Godta därför varandra, så som Kristus har godtagit er till Guds ära.

Betraktelse

När Paulus skrev detta till de kristna i Rom visste både han och hans mottagare att de judiska heliga skrifterna, ofta benämnda ”lagen och profeterna”, hade funnits nerskrivna (och höglästa ur för folket varje vecka) i hundratals år. Ändå säger han att alla profetior i Skriften ”står där för att undervisa oss”, alltså oss kristna kring 50-talets mitt, både i Korinth (där brevet skrevs) och i Rom (där det först lästes). Profetiorna är naturligtvis först riktade till profetens egen samtid, men Gud talar ändå i dem till varje framtida läsare – inklusive oss i Halland nästan tvåtusen år senare än Romarbrevet.

Det är en märklig mix av mänskligt och gudomligt författarskap i Bibelns tillkomst. Både judar och kristna tror på den mixen, det dubbla författarskapet, även om kyrkan har lagt ett Nya testamente till Sinaiförbundets heliga skrifter, som ofta kallas det Gamla testamentet, eller: den hebreiska Bibeln.

Mänskligt och gudomligt utesluter inte varandra, utan kan finnas samtidigt i samma text, samma handling och, faktiskt, i samma människa. Så tror vi ju om Jesus Kristus, som är Marias son, fullt ut människa, OCH Guds Son i den eviga Treenigheten. Även sakramenten har en sådan karaktär – de är mänskliga handlingar med jordiska material, men bär ändå Guds avsikt och kraft in i oss. Man kan säga att vi med aposteln har en sakramental skriftsyn. Det gamla uttrycket är att Guds Ord, den heliga Skrift, är ett nådemedel, alltså ett instrument eller verktyg Gud använder för att kommunicera med oss människor och ge oss nåd.

Den självklara slutsatsen av den tron är att man läser och hör Guds ord ofta och uthålligt, så att man förstår det bättre och djupare. Då ger det tröst, skriver Paulus, och bevarar vårt hopp. Och hopp är något vi behöver, inte minst i svåra tider, när ”alla kurvor pekar neråt”. Men vi behöver det egentligen som en grundton eller grundförvissning i hela livet. – Hoppet är också något vi bär och bärs av tillsammans, påminner aposteln, genom att vi ”godtar varandra” i trons gemenskap. Kristet liv är gemensamt liv.

Förbön

Jag tackar dig Gud, du Helige Ande, som var närvarande och aktiv i människors nerskrivande av Bibelns texter, och som fortfarande är med och gör det till ett ord från dig, när vi låser upp och läser upp det idag. Gör oss mottagliga för det du vill säga i ditt ord, låt det bära frukt i våra liv, genom Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

Herrens Bön

Vår Fader, du som är i himlen. Låt ditt namn bli helgat. Låt ditt rike komma. Låt din vilja ske, på jorden, såsom i himlen. Ge oss idag det bröd vi behöver, och förlåt oss våra skulder, liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss. Och utsätt oss inte för prövning, utan rädda oss ifrån det onda. Ditt är riket, din är makten och äran, i evighet. Amen.

Välsignelsen

Herren välsigne oss och bevare oss. Herren låte sitt ansikte lysa över oss och vare oss nådig. Herren vände sitt ansikte till oss, och give oss i frid. I Fadern och Sonens och den helige Andes namn. Amen.

Bengt Holmberg.

%d bloggare gillar detta: