Andakt 2020-12-01

Tisdag, 1 December, 2020.
Psalm 39 – ”Jesus från Nasaret går här fram”

eller: klicka här för en Spotify-lista med lovsång, eller här för en Spotify-lista med stilla musik.

Bibelläsning – Uppenbarelseboken 3:20–22

”Skriv till ängeln för församlingen i Laodikeia: Se, jag står vid dörren och bultar. Om någon hör min röst och öppnar dörren skall jag gå in till honom och äta med honom och han med mig. Den som segrar skall jag låta sitta hos mig på min tron, liksom jag har segrat och sitter hos min fader på hans tron. Du som har öron, hör vad Anden säger till församlingarna!”

Betraktelse

Den som säger dessa ord till den lokala kyrkan i Laodikeia är Jesus Kristus själv, genom sitt sändebud Johannes, som Jesus i en bländande, skakande vision har tagit i sin tjänst för att förmedla sin personliga hälsning till sju olika kristna församlingar i västra Mindre Asien (idag: Turkiet). Budskapet till dem är olika – ibland starkt beröm, men i vissa fall starkt klander och en intensiv uppmaning till omvändelse.

Laodikeia får höra om sin församling att den är varken kall eller varm, utan så äckligt ljummen att Jesus måste ”spy ut dig ur min mun”. Den tror sig vara rik, en kristen grupp som har allt den behöver, inklusive en bra relation till Gud. Men det är inte sant, för andligt sett (i verkligheten, så som Gud och hans änglar ser) är den ”eländig och ömkansvärd och fattig och blind och naken” – alltså fruktansvärt illa ute. Omvändelse är nödvändig, och den som kan hjälpa dem med det vill bli insläppt för att kunna göra det.

Detta är en bild för hur det kan vara med en enskild människa också. Jesus vill komma in i hennes liv, ja, i hennes ”hjärta”. (I Bibeln är hjärtat det innersta i människan, det ”jag” som tänker, förstår, planerar, fattar beslut). Jesus finns ju var han vill i hela universum – varje plats och tid är honom lika nära. Men dörren till en människas inre kan bara öppnas inifrån av hennes egen vilja. Jesus tvingar sig aldrig in med våld – även om han kan vara enträgen och bulta om och om igen. Det handlar ju om att rädda liv.

Det Jesus vill göra om han släpps in är att dela en måltid med oss, en enkel handling som skapar gemenskap mellan dig och honom. Särskilt tydligt blir det i Herrens måltid, den rit vi kallar nattvarden. I, med och under brödet och vinet ger han oss frukten av sitt liv och sin sonande död. Vi tar emot och absorberar i oss själva den försonande och livgivande kärlek som han vill ge oss hela tiden.

Förbön

Min Herre, Jesus, låt denna adventstid bli en tid då jag ”öppnar mitt hjärta i bön och bot” och utan förbehåll och hemliga rum låter dig komma in hos mig. Lär mig att lyssna till dig varje dag och ta intryck. Det du säger till mig vill jag göra. Amen.

Herrens Bön

Vår Fader, du som är i himlen. Låt ditt namn bli helgat. Låt ditt rike komma. Låt din vilja ske, på jorden, såsom i himlen. Ge oss idag det bröd vi behöver, och förlåt oss våra skulder, liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss. Och utsätt oss inte för prövning, utan rädda oss ifrån det onda. Ditt är riket, din är makten och äran, i evighet. Amen.

Välsignelsen

Herren välsigne oss och bevare oss. Herren låte sitt ansikte lysa över oss och vare oss nådig. Herren vände sitt ansikte till oss, och give oss i frid. I Fadern och Sonens och den helige Andes namn. Amen.

Bengt Holmberg.

<span>%d</span> bloggare gillar detta: