2020-10-30: Kvällsandakt

Fredag, 30 Oktober, 2020.
Psalm 302 – ”Min framtidsdag är ljus och lång”

eller: klicka här för en Spotify-lista med lovsång, eller här för en Spotify-lista med stilla musik.

Bön

Käre far, jag ber dig om stillhet och ro. Tack att jag får vara i din närhet, att jag får vila i din famn. Tack också att du har något att säga mig just i den här stunden. Hjälp mig nu att lyssna till det. I Jesu namn. Amen.

Bibelläsning – Psaltaren 53:7

O att det från Sion kom räddning för Israel! När Gud vänder sitt folks öde, då skall Jakob glädja sig, Israel jubla!

Betraktelse

Som det påpekades i andakten i morse, har vi hu kommit så långt på vår psaltarvandring (över en tredjedel, eftersom vi efter idag kommer att ha läst 53 av Psaltarens totalt 150 psalmer), att det har blivit dags att ta en paus. Efter helgen med dess särskilda textläsningar (imorgon lördag är det ju Alla helgons dag och på söndag är det Alla själars dag), ska vi istället ta oss an Romarbrevet. Så denna kväll får vi för sista gången på ett tag läsa ifrån en psaltarpsalm, och vi läser faktiskt bara en enda vers.

Men den vers vi läser, passar mycket bra som ett slags avrundning av vår psaltarvandring så här långt, då den tar upp några teman som inte bara är vanligt förekommande i psaltarens psalmer, utan som också är centrala i den kristna tron.

Ett sådant tema är att Gud är en Gud som griper in och räddar, och att detta är något som hans folk längtar efter och får ropa efter. I denna kvälls psalmvers är det räddning för hans folk Israel som omtalas, alltså Guds särskilda förbundsfolks räddning, men genom Kristus och tron på honom får också du och jag räkna oss dit – vi är grenar som ympats in på trädet Israel (Läs gärna mer om detta i Rom 11).

Gud griper in och räddar, han vänder sitt folks öde, som vi läser ovan. Underförstått: Gud vänder sitt folks öde till det bättre. Inte alltid alldeles då vi ropar om det, och inte alltid på det sätt som vi vill eller tror är bäst, men i det stora perspektivet alltid, i Guds tid och efter hans plan. Kristen tro handlar inte om att alltid få som man vill, utan om att leva efter till exempel de ord som Maria sa till ängeln Gabriel när hon fått veta att hon skulle föda Guds son: ”Jag är Herrens tjänarinna. Må det ske med mig som du har sagt” (Luk 1:38).

Att leva i trons relation med Gud behöver ju (tyvärr?) inte att Gud är med så att ingenting händer, utan att Gud är med, vad som än händer. Det är ur (bland annat) den förvissningen som trons glädje kommer, som skymtar fram allra sist i versen: då skall Jakob glädja sig, Israel jubla! Också den här dagen finns det anledningar till sådant!

Förbön

Tack, käre Herre, för den dag som gått och för den kväll som nu är här. Kom och var mig nära med din nåd och din frid, med ditt beskydd och din välsignelse. Tack att det också denna dag och kväll finns anledning till glädje och jubel – för att du är den du är, och för att du är med, vad som än händer.

Denna kväll ber vi dig, Gud, vaka över dem som vakar eller gråter den här natten, och låt dina änglar hålla vakt över dem som sover. Kom med helande till de sjuka, med tröst till de lidande, med vila till de trötta. Låt vår sista tanke innan vi somnar få vara på dig och din kärlek, och låt vår första tanke när vi vaknar imorgon vara detsamma. Allt vi har, och allt vi bär, överlämnar vi i dina goda och starka armar. I Jesu namn. Amen.

Herrens Bön

Vår Fader, du som är i himlen. Låt ditt namn bli helgat. Låt ditt rike komma. Låt din vilja ske, på jorden, såsom i himlen. Ge oss idag det bröd vi behöver, och förlåt oss våra skulder, liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss. Och utsätt oss inte för prövning, utan rädda oss ifrån det onda. Ditt är riket, din är makten och äran, i evighet, Amen.

Välsignelse

Nåd, barmhärtighet och frid från Gud fadern och Kristus Jesus, vår herre. (2 Tim 1:2)

%d bloggare gillar detta: