2020-10-24: Morgonandakt

Lördag, 24 Oktober, 2020.
Psalm 238 – ”Jag lyfter mina händer”

eller: klicka här för en Spotify-lista med lovsång, eller här för en Spotify-lista med stilla musik.

Bön

Käre Herre, du som vill tala till oss och vet att det är gott för att få höra vad du har att säga, jag ber dig: kom nu med den stillhet som är av dig, så att jag kan ta emot det du nu vill ge. I Jesu namn. Amen.

Bibelläsning – Psaltaren 48

En sång, en psalm av Korachs ättlingar. Stor är Herren, högt är han prisad i vår Guds stad. Skönt reser sig hans heliga berg, en fröjd för hela jorden, Sions berg, gudaberget, den store konungens stad. Gud bor i dess palats, han har visat att han är vår tillflykt. Kungarna slöt sig samman, gemensamt ryckte de fram. De såg, de häpnade, de blev förskräckta och flydde. Där greps de av bävan, vånda som hos en födande kvinna, som när östanvinden krossar skeppen som seglar på Tarshish.

Det vi hört om fick vi se i Herren Sebaots stad, i vår Guds stad, den som Gud har grundat för evigt. Vi har besinnat din godhet, o Gud, här i ditt tempel. Liksom ditt namn, o Gud, når ditt lov till jordens ändar. Din hand skänker oss rätt och seger. Sions berg gläder sig, Juda städer jublar över dina domslut.

Vandra runt Sion, gå omkring det, räkna dess torn, ge akt på dess vallar, betrakta dess palats, så att ni kan berätta för kommande släkten att sådan är Gud, vår Gud för tid och evighet. Han skall leda oss.

Betraktelse

Staden Jerusalem lämnar ingen oberörd. Det är en stad i historien, i samtiden och i evighet. Det är Herrens stad på ett särskilt sätt. Där planerade David för tempelbygget, som Salomo fick fullborda. Där behagade det Herren att ”fästa sitt Namn”, där ville han möta sitt folk. Hans närvaro i sitt folk var knuten till templet och dit begav sig folket vid högtiderna, särskilt de tre vallfartshögtiderna Pesach (påsk), Schavuot (pingst) och Sukkot (lövhyddohögtiden på hösten). Då skulle man träda fram inför Guds ansikte och det var stor glädje när man begav sig dit, när man äntligen såg staden och templet och delade glädjen i sällskapet när man drog ”upp till Jerusalem” – för det är alltid fråga om ”upp”, även om man kommer norrifrån. ”Se, vi går upp till Jerusalem” sjunger vi i en psalm under fastan. Kanske har du också sjungit ”Jag lyfter mina händer upp till Guds berg och hus”?

Ibland används beteckningen Sion. Det kan avse en del av staden men betecknar ofta helheten, ”Sions berg”, ”en fröjd för hela jorden”, ”den store konungens stad”, föremålet för Guds folks längtan i alla tider. Ibland kan man se hur den längtan tagit gestalt i bönhus och kapell vårt land, där sådana buyggnader inte så sällan har fått bära namnet ”Sion”.

Nu lovsjunger psalmisten denna härliga stad. Han uppmanar till att vandra runt Sion och räkna dess torn. Varför det? För att få reda på hur många de är? Nej, torn symboliserar makt och försvarsförmåga, liksom vallarna – och palatsen. Att gå runt Sion är liksom motsatsen till vandringen runt Jeriko, när Israels folk intog landet efter uttåget ur Egypten och den 40-åriga vandringen genom öknen. Jerikos murar rasade, men Sions murar är starka med alla sina torn. Räknandet av tornen och åsynen av vallarna ska ingjuta hopp och tillförsikt.

Psalmisten berättar om hur Sion har varit under attack. Kungar slöt allianser och ville belägra och inta staden. Men psalmisten beskriver hur Herren mycket konkret kom till sin stads försvar, han är sitt folks tillflykt och han finns som deras beskyddare inifrån staden, ”Gud bor i dess palats”. Sions folk har inte slutit någon allians med andra, yttre militära aktörer utan bara litat till Herren. Det har lett till en erfarenhet för fienderna till Guds stad, Sion, som gör att de bävar, förskräcks, grips av vånda och – flyr.

Därför kan Guds folk tänka på hans nåd och trofasthet, när de står i hans tempel, och de har något att berätta intill jordens ändar och för ett kommande släkte, för barn och barnbarn. Och hur har detta med oss att göra? Det ska jag skriva några rader om i kväll, när vi möts!

Förbön

Herre, vi önskar Jerusalem frid och vi tackar dig för hoppet om det nya Jerusalem, som en gång ska sänkas ner ur himmelen som en brud smyckad för sin brudgum. Hjälp mig att leva idag som en som har sitt medborgarskap i himmelen fast vi ännu lever här på jorden.

Inför den här dagen ber vi dig också om ditt ingripande i den värld som du har skapat och älskar. Herre tack att du ser, att du vet om allt som rör sig omkring oss och inom oss. Herre, tack också att du hela tiden drar oss närmre dig. Hjälp oss att inte hålla emot. Led oss idag till människor och sammanhang där du vill låta ditt ord sås ut. Led oss och hela din mänsklighet idag på vägen som leder allt närmre dig. I Jesu namn. Amen.

Herrens Bön

Vår Fader, du som är i himlen. Låt ditt namn bli helgat. Låt ditt rike komma. Låt din vilja ske, på jorden, såsom i himlen. Ge oss idag det bröd vi behöver, och förlåt oss våra skulder, liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss. Och utsätt oss inte för prövning, utan rädda oss ifrån det onda. Ditt är riket, din är makten och äran, i evighet, Amen.

Välsignelse

Nåd och frid åt er i rikaste mått. (1 Pet 1:2b)

Tack till vännen Göran Simonsson, som skrivit andakten denna morgon.

%d bloggare gillar detta: