2020-09-24: Kvällsandakt

Torsdag, 24 September, 2020.
Psalm 149 – ”Detta är den stora dagen”

eller: klicka här för en Spotify-lista med lovsång, eller här för en Spotify-lista med stilla musik.

Bön

Ack, Herre Jesus, hör min röst, gör dig ett tempel i mitt bröst. Uti mitt hjärta bliv och bo, så har jag tröst och evig ro. Amen.


Bibelläsning – Psaltaren 22:20–32

Men du, Herre, dröj inte långt borta, du min styrka, skynda till min hjälp! Rädda mig undan svärdet, mitt liv ur hundarnas våld! Rädda mig ur lejonets gap, mitt arma liv undan vildoxens horn! Då skall jag sjunga ditt lov för mina bröder, i tempelskaran skall jag prisa dig.

Ni som fruktar Herren, prisa honom, ära honom, Jakobs ätt, bäva för honom, Israels ätt! Ty han föraktade inte den svage och vände inte ryggen åt hans nöd, han dolde inte sitt ansikte utan hörde hans rop om hjälp. Du är källan till min lovsång i den stora tempelskaran. Inför dem som fruktar Herren får jag frambära de offer jag lovat. De betryckta får äta och bli mätta, de som sökt sig till Herren får prisa honom.

– Må ni alltid vara fyllda av livsmod. Hela jorden skall minnas vad som skett och vända om till Herren, alla folk och stammar skall tillbe inför honom. Ty kungamakten är Herrens, han härskar över folken. De som sover i mullen kan inte hylla honom, de som vilar i jorden kan inte böja knä för honom. Men jag lever för honom, och mina barn skall tjäna honom. De skall vittna för nya släktled om Herren, förkunna hans rättfärdighet för ofödda släkten, ty han grep in.

Betraktelse

I denna bön tar bedjaren (Frälsaren) med sig ”tempelskaran”, qahal – det hebreiska ordet för gudsfolket samlat till bön och helig strid, som i det grekiska NT översätts med ekklesia, dvs. kyrkan, som också kallas Kristi Kropp. En medlems räddning angår hela den bedjande gemenskapen, jfr 1 Kor 12:26 ”Lider en kroppsdel, så lider också de andra. Blir en del hedrad, så gläder sig också alla de andra”. 2 Kor 1:7 ”Vi har ett fast hopp när det gäller er; vi vet att liksom ni delar lidandena med oss, delar ni också trösten”.

Som så ofta i klagopsalmen börjar bönen i nattsvart uppgivenhet, men slutar i förtröstan, jfr slutorden ”han grep in”. Att mönstret är så vanligt ska inte förstås som att en sådan bön är ett slags självterapi, då man intalar sig att det kommer att gå bra, suggererar sig ur sorg och förtvivlan till en paradoxal förtröstan om att Gud kommer att gripa in och rädda. Nej, klagopsalmerna är ett fruktbart sätt att fördjupa sig i Guds verklighetsuppfattning och lämna sitt alltför mänskliga och kortsynta perspektiv, i svensk själavårdstradition kallat: att öva tron.

Men även denna innerliga psalm saknar något, som först blir en verklighet i och med Jesu liv och död: uppståndelsen från de döda. Gamla testamentets skrifter är i stort sett ense om att ”de som sover i mullen kan inte hylla honom [Gud]”, dvs. den som dött är borta för alltid. Den räddning man i bästa fall kan nå är att ännu en tid bli kvar bland de levande och sedan leva vidare genom sina barn. Psalmens hopp om Guds verkliga livräddning blir alltså verkligt och fullbordat först när Jesus ber den och fyller den med sin död och sin uppståndelse. Det är Han som talar till sin ”tempelskara” (qahal) och med hela sin erfarenhets och sitt livs tyngd säger: ”Må ni alltid vara fyllda av livsmod”! Att be Psalm 22 infogade i honom fyller oss med livsmod och gör psalmen till sanningen också om våra liv.

Förbön

Tack, käre Herre, för ännu en dag som nu går mot sitt slut. Du, käre himmelske Fader, vet vad min dag har innehållit och vad den gjorde med mig. Tack att döden inte är slutet för livet och gemenskap i och med dig. Tack för livet sedan, och redan nu. Ge mig livsmod inför dem båda.

Också denna kväll ber vi om din närvaro och ditt förbarmande över hela din värld. Kalla på hela din mänsklighet, dra oss alla in i en djupare gemenskap med dig, redan i denna världen och i denna tiden. Trösta de ledsna och oroliga, skänk dem som nu ska sova kvällens frid, hela de sjuka, och visa för dem som i natt ska vara vakna att du bär, också i nattens timmar. Genom din Son, Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

Herrens Bön

Vår Fader, du som är i himlen. Låt ditt namn bli helgat. Låt ditt rike komma. Låt din vilja ske, på jorden, såsom i himlen. Ge oss idag det bröd vi behöver, och förlåt oss våra skulder, liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss. Och utsätt oss inte för prövning, utan rädda oss ifrån det onda. Ditt är riket, din är makten och äran, i evighet, Amen.

Välsignelse

Må han som är fridens Gud helga er helt igenom, och må er ande, själ och kropp bevaras hela och oskadda, så att de är utan fläck när vår herre Jesus Kristus kommer. Nåd från vår herre Jesus Kristus åt er alla. (1 Thess 5:23, 28)

Tack till vännen Bengt Holmberg som skrivit andakten denna kväll.

%d bloggare gillar detta: