2020-09-21: Kvällsandakt

Måndag, 21 September, 2020.
Psalm 64 – ”En dyr klenod, en klar och ren”

eller: klicka här för en Spotify-lista med lovsång, eller här för en Spotify-lista med stilla musik.

Bön

Ack, Herre Jesus, hör min röst, gör dig ett tempel i mitt bröst. Uti mitt hjärta bliv och bo, så har jag tröst och evig ro. Amen.

Bibelläsning – Psaltaren 19

Himlen förkunnar Guds härlighet, himlavalvet vittnar om hans verk. Dag talar till dag därom och natt undervisar natt. Det är inte tal, det är inte ljud, deras röster kan inte höras, men över hela jorden når de ut, till världens ände deras ord.

Där har han rest ett tält åt solen, den liknar en brudgum som lämnar sin kammare, en hjälte som gläds åt att löpa sin bana. Den stiger vid himlens ena ände och når i sitt kretslopp den andra. Ingenting är gömt för dess glöd.

Herrens lag är utan brist, den ger liv på nytt. Herrens lära är sann, den gör den oerfarne vis. Herrens påbud är rätta, de ger hjärtat glädje. Herrens befallningar är klara, de gör blicken ljus. Herrens ord är rena, de skall alltid bestå. Herrens stadgar är sanna, de är alla rättfärdiga, mer åtråvärda än guld, än rent guld i mängd, och sötare än honung, än självrunnen honung. Genom dem blir din tjänare varnad, att följa dem ger riklig lön.

Vem känner sina fel? Fria mig från synder jag inte vet om, men hindra mig också från öppet trots, låt det inte få makt över mig! Då är jag utan brist och fri från svåra synder. Ta i nåd emot mina ord, mitt hjärtas bön till dig, Herre, min klippa, min hjälpare.

Betraktelse

Denna psalm är inte en lärodikt, där författaren bestämt sig för att ta upp och säga något lärorikt om det ena efter det andra – först om himlavalvet och hur vi ser det natt och dag, sedan dess ljus, solen, och hur mäktigt den strålar och dagligen flyttar sig den enorma sträckan från världens ena ände till den andra, och hela tiden öser liv och värme ner över jorden. Och sedan – religiös som han är – något fint om Lagen också.

Nej, poesins logik gör alla dessa ting och bilder till ett naturligt sammanhängande helt. Poemets kärna finns i det som sist sägs om solen: ”Ingenting är gömt för dess glöd.” På psalmistens breddgrader är solens hetta inte mild, som hos oss i norr, utan bländande, skoningslöst genomträngande och uttorkande allt. Detta är den självklara bilden för Guds allseende, fruktansvärda ögon som ser allt, hans helgelsekrävande vilja. I hans närhet kan ingen tvekan existera om vad som är gott och sant och nödvändigt – det har han uppenbarat i sin Torah, Lagen, Guds Ord. Där finns ingen brist, ingen otydlighet eller osäkerhet om vad Gud vill. Han har sagt hur det är, hur en människa ska leva, och den kunskapen är som när solen avslöjar allt vi ser omkring oss som det är – rent, klart, underbart och ljuvligt i sin sanning. Att ha Guds Ord och ”bruka” det (läsa, höra, absorbera, lyda och göra det) är en enorm, glödande lycka.

Guds Ord är inte sant för att bedjaren lever på det sättet; den självrättfärdigheten har han inte, utan inser att det finns många dolda fel i hans liv – och en del helt uppenbara också. I Guds närhet är det inte lätt och trivsamt att vara, det är skakande, på en gång fruktansvärt och ljuvligt utan gräns. Men har man smakat det, finns det ändå ingen annanstans det är bättre att vara.

Förbön

Tack, käre Herre, för också den här dagen. Tack för att du vill att människor ska lära känna dig, tack för att du vill låta varje människa smaka och se vem du är. Tack att det inte finns någonstans där det är bättre att vara, än hos dig. Låt fler få upptäcka det, käre Herre, och gör mig, om möjligt, till ett redskap för just det.

Också den här kvällen ber vi om din närvaro och ditt förbarmande över hela din värld och över allt det som du skapat och älskar. Himmelske Fader, led och läk din mänsklighet inte bara i denna tid, utan all tid. Kom och var oss nära, du som vet vad och är den som vi behöver. Genom din Son, Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

Herrens Bön

Vår Fader, du som är i himlen. Låt ditt namn bli helgat. Låt ditt rike komma. Låt din vilja ske, på jorden, såsom i himlen. Ge oss idag det bröd vi behöver, och förlåt oss våra skulder, liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss. Och utsätt oss inte för prövning, utan rädda oss ifrån det onda. Ditt är riket, din är makten och äran, i evighet, Amen.

Välsignelse

Må han som är fridens herre skänka er sin frid, alltid och på alla sätt. Herren är med er alla. (2 Thess 3:16)

Tack till vännen Bengt Holmberg som skrivit andakten denna kväll

%d bloggare gillar detta: