2020-09-11: Morgonandakt

Fredag, 11 September, 2020.
Psalm 477 – ”Vårt fäste i all nöd är Gud”

eller: klicka här för en Spotify-lista med lovsång, eller här för en Spotify-lista med stilla musik.

Bön

Tack Herre för denna nya dag. Än har jag inte ljugit, handlat själviskt eller brustit i min kärlek till dig eller mina medmänniskor, men snart skall jag möta denna dags prövningar och då vet du Gud att jag behöver mycket hjälp. Så led mig Gud med dina fasta och milda hand. Amen.

Bibelläsning – Psaltaren 11

För körledaren. Av David.

Hos Herren tar jag min tillflykt. Hur kan ni säga till mig: ”Fly som en fågel till bergen!” Se, de gudlösa spänner bågen, de har lagt sin pil mot strängen för att skjuta de rättrådiga i dunklet. När grundvalarna raseras, vad kan den rättfärdige göra?

Herren är i sitt heliga tempel, Herrens tron är i himlen. Hans ögon ser, hans blickar prövar människan. Herren utväljer de rättfärdiga men förkastar gudlösa och våldsmän. Han låter eldkol och svavel regna över de onda, en glödhet vind är vad de bjuds. Ty Herren är rättfärdig, rättfärdiga gärningar älskar han. De rättrådiga skall se hans ansikte.

Betraktelse

Vår vandring genom psaltaren fortsätter, och denna fredag stannar vi upp inför den elfte psalmen. Som du själv ser ovan så har psalmen delats in i två stycken – vi sparar det andra stycket till andakten ikväll, och griper oss denna morgon an det första.

I det första stycket verkar den första meningen fungera som någon slags programförklaring för det som David ska komma att påstå eller konstatera: Hos Herren tar jag min tillflykt. För därefter tecknas en bild av hur människor på olika sätt konspirerar och hotar psalmisten, alltså kung David: bågen spänns, pilen läggs mot strängen. De gudlösa ligger på lur för att skjuta de rättrådiga i dunklet. Konsekvenserna blir allvarliga och frågan infinner sig: När grundvalarna raseras, vad kan den rättfärdige göra?

Den andra halvan av psalmen, som vi ska titta närmare på i andakten i kväll, blir som ett svar på denna fråga. Men samtidigt är psalmens inledande mening också ett slags svar: Hos Herren tar jag min tillflykt. Det ligger en gudomligt god ordning i att David först berättar var han tar sin tillflykt, för att först sedan beskriva sådant som gör att den där tillflyktsorten blir något extra kärt och värdefullt. Det är inte så att David drivs till att finna en tillflyktsort först när han behöver den, och då, turligt nog, råkar hitta Herren. Nej, det är precis tvärtom: David vet vad, eller rättare sagt vem som är hans tillflyktsort, redan innan livet blir sådant att den där tillflyktsorten blir extra behövlig och kär.

Det är gott för dig och mig att göra på samma sätt – att ta vår utgångspunkt i att Herren är vår tillflykt, vad som än händer, och hur den här dagen än ser ut. Oavsett om den här dagen blir en dag full av medgång eller en dag full av motgång, så är Herren vår tillflykt, redan innan vi vet hur dagen blir.

Förbön

Tack, käre Herre, för den här nya dagen. Tack för att du är med, varje dag, så att jag aldrig behöver vara ensam. Hjälp mig att tänka på dig, räkna med dig och leva med dig som min tillflykt, varje ny dag. Låt mig få ha dig som utgångspunkt, den här dagen och alla dagar.

Vi ber också den här dagen om din närvaro i och ditt förbarmande över den här världen. Kom särskilt, käre Herre, till alla som i sina liv och sina arbeten tjänar andra. Kom med glädje och kraft till alla som på något sätt ger av sig själva till andra människor. Välsigna alla goda tankar, gärningar och ord, också hos oss, också idag. I Jesu namn. Amen.

Herrens Bön

Vår Fader, du som är i himlen. Låt ditt namn bli helgat. Låt ditt rike komma. Låt din vilja ske, på jorden, såsom i himlen. Ge oss idag det bröd vi behöver, och förlåt oss våra skulder, liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss. Och utsätt oss inte för prövning, utan rädda oss ifrån det onda. Ditt är riket, din är makten och äran, i evighet, Amen.

Välsignelse

Må vår herre Jesus Kristus själv och Gud, vår fader, som älskar oss och i sin nåd har gett oss evig tröst och säkert hopp, uppmuntra och styrka er till allt gott i gärning och ord. (2 Thess 2:16-17)

%d bloggare gillar detta: