2020-09-05: Kvällsandakt

Lördag, 5 September, 2020.
Psalm 210 – ”Jag lyfter ögat mot himmelen”

eller: klicka här för en Spotify-lista med lovsång, eller här för en Spotify-lista med stilla musik.

Bön

Låt oss be med psalmens ord: ”Jag lyfter ögat mot himmelen, och knäpper hop mina händer. Du käre Gud, som är barnens vän, till dig min tanke jag vänder.” Amen. (Sv. Ps. 210:1)

Bibelläsning – Psaltaren 6

För körledaren, till stränginstrument. En psalm av David.

Herre, tukta mig inte i din vrede, straffa mig inte i din harm! Förbarma dig, Herre, jag är kraftlös, bota mig, Herre, min kropp tvinar bort och min själ är fylld av skräck – o Herre, hur länge? Kom tillbaka, Herre, rädda mitt liv, hjälp mig i din godhet, ty ingen åkallar dig bland de döda. Vem lovsjunger dig i dödsriket? Jag är matt av mitt suckande. Jag dränker min bädd i tårar var natt, sängen dryper av gråt. Mina ögon är skumma av sorg, mina fiender har fått dem att åldras. Gå bort från mig, ogärningsmän,

Herren har hört min gråt. Herren har hört min åkallan, Herren har tagit emot min bön. Mina fiender skall slås med skam och skräck, ja, tvärt ta till flykten med skam.

Betraktelse

Jag hoppas att du har haft en god dag och att du ska få en god natt och att det blir en god söndag i morgon!

I kväll ställer vi in siktet på hur psalm 6 i Psaltaren slutar. Mitt i psalmen ber David: ”Kom tillbaka, Herre!” David knyter an till att han och Herren har varit nära. Nu upplever han att Herren är avlägsen: ”Kom tillbaka, Herre!” Ändå kan Paulus säga, när han förkunnar för folk i Aten, att ”Gud är inte långt borta från någon enda av oss”.

Jag lyssnade en gång till en präst som sa ungefär så här: ”Om du upplever att Gud har kommit långt bort – vem tror du då det är som har flyttat sig?” Svaret är förstås att det kan vara jag som har flyttat mig, dragit mig undan. Vad gör man då?

Omvändelse! Martin Luther talar om att man behöver omvändelse varje dag. Det kan vara som när man står och spanar efter någon med handen över ögonbrynen för att se – och så hör man kanske plötsligt ett harklande bakom sig. Den man sökte var mer nära än vad man förstod. Men man hade fel perspektiv för sin blick. När man vände sig om såg man, att den man sökte inte var långt borta. ”Någonstans bland alla skuggorna står Jesus”, sjunger vi i en sång. I gryning och skymning är det svårt att urskilja konturer, men Han är där.

Han har hört min gråt. Han har hört när jag ropat i min bön, åkallat honom, och han har tagit emot min bön – tagit emot mig. Min skräck byts i trygghet och jag får vila i Honom.

Gör han det bara mot dem som är värda det, som förtjänar det, som uppför sig väl? Nej, David vet varför han kan vädja. ”Hjälp mig i din godhet” står det, men ordagrant står det ”i din nåd”. Nåd – det är när man får något oförtjänt, som gåva, gratis. Därför blir vår bön aldrig: ”Hjälp mig, för jag är ju ganska skötsam!” Ansvaret för att vi ska bli bönhörda ligger hos Jesus. Därför kan du alltid be utan förbehåll. Herrens nåd är ny varje morgon och hans nåd varar ända till kvällen och natten, nu när du ska lägga dig och sova. Han tar emot din bön. Han tar emot dig och låter dig vila i hans hand.

Förbön

Herre Jesus, tag hand om mig i natt! Tag hand om alla jag tänker på i min familj, min släkt, mina vänner och grannar. Välsigna vår söndag och välsigna dem som kommer att samlas till gudstjänst i morgon. Välsigna dem som ska förkunna och leda gudstjänsten, som ska leda sång och musik. Tack för din N-Å-D!

Den här kvällen ber jag dig: Vaka över mig, käre Fader, när jag sover. Tack för att all min tid, dag och natt, är i dina händer. Jag lämnar min kropp, själ och ande i tryggheten hos dig. Tack för hoppet om en ny söndag. Tack för hoppet om uppståndelsen. Kom med ditt förbarmande över hela din värld och över alla dina barn. Var hos dom, käre Herre, som ropar, dem som sargar sig själv, kom till de förtvivlade och uppgivna. Möt oss, käre Herre, du som vet vad och är den som vi behöver. Genom din Son, Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

Herrens Bön

Vår Fader, du som är i himlen. Låt ditt namn bli helgat. Låt ditt rike komma. Låt din vilja ske, på jorden, såsom i himlen. Ge oss idag det bröd vi behöver, och förlåt oss våra skulder, liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss. Och utsätt oss inte för prövning, utan rädda oss ifrån det onda. Ditt är riket, din är makten och äran, i evighet, Amen.

Välsignelse

Barmhärtighet, frid och kärlek åt er i allt rikare mått. (Jud v. 2)

Tack till vännen Göran Simonsson, som skrivit andakten denna kväll.

%d bloggare gillar detta: