2020-08-26: Kvällsandakt

Onsdag, 26 Augusti, 2020.
Psalm 189 – ”Bliv kvar hos mig”

eller: klicka här för en Spotify-lista med lovsång, eller här för en Spotify-lista med stilla musik.

Bön

Herre, öppna mitt hjärtas öra, till att höra de ord som du vill tala till mig, de ord som du så väl vet att jag behöver. Öppna mig för din närvaro, för ditt namns skull. Amen.

Bibelläsning – Johannesevangeliet 20:19-23

På kvällen samma dag, den första i veckan, satt lärjungarna bakom reglade dörrar av rädsla för judarna. Då kom Jesus och stod mitt ibland dem och sade till dem: »Frid åt er alla.« Sedan visade han dem sina händer och sin sida. Lärjungarna blev glada när de såg Herren. Jesus sade till dem igen: »Frid åt er alla. Som Fadern har sänt mig sänder jag er.« Sedan andades han på dem och sade: »Ta emot helig ande. Om ni förlåter någon hans synder, så är de förlåtna, och om ni binder någon i hans synder, så är han bunden.«

Andakt

Lärjungarna gömde sig. De var rädda. Rädda för döden. De trodde nog att samma personer som dödat Jesus vilken sekund som helst skulle kunna omringa dem och föra bort dem till samma öde. Där sitter de i sin rädsla, instängda bakom låsta dörrar. Men utan att dörren låses upp, utan att dörren öppnas står Jesus mitt ibland dem. Jesus kunde ta sig ut ur graven utan att stenen rullades undan, Jesus kunde ta sig in till lärjungarna utan att öppna dörren. Om man kan göra så, så gäller det att snabbt säga rätt sak så att det inte uppstår panik. Som tur är, har Jesus har några väl valda ord åt dem: Frid åt er alla. Med dessa fyra ord driver Jesus bort rädslan.

Det Jesus sa, det har han åstadkommit. Det finns ingen mer fiendskap mellan Gud och människan. Frid åt er alla, era synder är förlåtna. Sen står det att Jesus visar sina händer och sin sida. Resultatet av detta avslöjar texten, nämligen att lärjungarna blev glada. Att vi har frid med Gud, att våra synder är förlåtna, och att Jesus visar sin kropp är något som tar fram glädje och driver bort rädslan.

Detta är något vi behöver fundera ordentligt på. Jag tror att anledningen till att kristna ofta inte upplever någon frid är att vi inte tänkt på detta med uppståndelsen tillräckligt. Kristendomens symbol har naturligt blivit ett kors, och korset är det absolut viktigaste i kristendomen, för det är där Kristus vinner den här friden åt oss, evigt. Men uppståndelsen sker för att bekräfta för oss att det faktiskt har skett. Om Jesus förblev död hade vi inte vetat att han sonat för våra synder, men det har han. Och han kommer till lärjungarna i en kropp. Han är inte ett spöke, de kan känna på honom, de kan känna igen honom.

Detta är något som borde vara till stor tröst för oss som är kristna. Att Jesus har en kropp som lärjungarna kan känna igen. För Jesus visar vägen. Den dag då vi, som tror på Jesus, också uppstår till evigt liv i himlen, den nya skapelsen, kommer vi att ha kroppar, kroppar man kan känna igen. Det är något som borde driva bort rädslan för döden. Inte att vi ska förhärliga döden, men på samma gång, förstå att det är något bättre vi är på väg till. Aposteln Paulus förstod detta, för han skriver i Filipperbrevet 1:21: ”För mig är livet Kristus och döden en vinning.”

Guds välsignelser är inte rikedom och hälsa här och nu. Gud älskar oss för mycket för att låta oss nöja oss med det.

Förbön

Tack Herre, för att du inte låter oss gissa om vi har fått frid eller inte. Du kommer själv och berättar det. Tack för att den tomma graven är en vägvisare om den väg vi själva ska gå en dag. Låt din Ande få verka mer av den friden i våra liv här och nu, så att vi förstår vad vi har att vänta.

Vi ber också denna kväll om ditt förbarmande över alla människor, hela din värld och allt som är i den. Låt din frid omsluta allt och alla som nu går till vila, särskilt dem som plågas av sömnsvårigheter, oro och ångest. Ge styrka och uthållighet åt alla som arbetar denna natt, kom och var hos dem på ett särskilt sätt. Låt din välsignelse och närvaro denna natt prägla alltmer av vad som sker i världen. Genom din Son, Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

Herrens Bön

Vår Fader, du som är i himlen. Låt ditt namn bli helgat. Låt ditt rike komma. Låt din vilja ske, på jorden, såsom i himlen. Ge oss idag det bröd vi behöver, och förlåt oss våra skulder, liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss. Och utsätt oss inte för prövning, utan rädda oss ifrån det onda. Ditt är riket, din är makten och äran, i evighet, Amen.

Välsignelse

Nåd och frid från honom som är och som var och som kommer. (Upp 1:4)

Tack till vännen Måns Norrsén, präst i Markaryd, som skrivit andakten denna morgon.

%d bloggare gillar detta: