2020-08-21: Morgonandakt

Fredag, 21 Augusti, 2020.
Psalm 88 – ”Räds ej bekänna Kristi namn”

eller: klicka här för en Spotify-lista med lovsång, eller här för en Spotify-lista med stilla musik.

Bön

Gode Gud, du som inte är långt borta från någon ända av oss, förbarma dig över mig och kom mig nära på ett sådant sätt att jag förstår att du är här. Ge mig stillhet, så att jag kan höra de ord som du har tänkt för mig. I Jesu namn. Amen.

Bibelläsning – Johannesevangeliet 18:19-27

Översteprästen frågade Jesus om hans lärjungar och hans lära. Jesus sade: ”Jag har talat öppet till världen. Jag har alltid undervisat i synagogorna och i templet, där alla judar samlas. Jag har inte sagt något i hemlighet. Varför frågar du mig? Fråga dem som har hört mig vad jag har förkunnat för dem. De vet ju vad jag har sagt.” En av vakterna som stod där gav honom då en örfil och sade: ”Skall du svara översteprästen på det sättet?” Jesus sade: ”Har jag sagt något som var fel, så säg vad det var. Men om jag har rätt, varför slår du mig?” Hannas skickade honom då bunden till översteprästen Kajafas.

Men Simon Petrus stod där och värmde sig. De sade till honom: ”Hör inte du också till hans lärjungar?” Petrus förnekade det: ”Nej, det gör jag inte.” Då sade en av översteprästens tjänare, en släkting till honom som Petrus hade huggit örat av: ”Såg jag dig inte tillsammans med honom i trädgården?” Petrus förnekade det än en gång. Och just då gol en tupp.

Betraktelse

Vår vandring genom Johannes evangelium fortsätter, och i läsningen denna morgon möter vi en dubbel scen – Johannes berättar först om vad som händer inne i översteprästens palats, och sedan om vad som samtidigt händer ute på gården utanför. Det kan tyckas som om de båda inte har så mycket med varandra att göra – evangelisten Johannes berättar ju bara om två saker som händer ungefär samtidigt och hyffsat när varandra. Men i själva verket hör dessa båda scener intimt samman – och de påminner också oss om något mycket viktigt.

Inne i palatset förhörs Jesus, han misshandlas och förnedras. Han utstår det som han visste att han skulle komma att få utstå, han utstår det som han djupast sett var sänd för att utstå, för din och min och alla människors skull. Utanför står Petrus, som trots alla löften om trofasthet mot Jesus intill döden nu inte förmår göra det där som Gud längtar efter att vi ska göra: bekänna oss till honom, förklara oss själva för hans också när det kostar på.

Något senare, när vi läst ytterligare några sidor från Johannes evangelium, ser vi att Petrus får sin upprättelse av den uppstånde (se Joh 21:15-23). Att Petrus får den upprättelsen pekar inte på förnekandet som något bagatellartat, utan på Jesu längtan efter att förlåta varje människa som kommer till honom.

Och allt detta sammantaget påminner oss om något mycket viktigt: nämligen att kristen tro, den personliga relationen med Gud och Jesus inte handlar om eller beror av vad du eller jag förmår eller lyckas uppnå. Grunden för den relationen är vad Jesus förmådde och att det alltid finns en väg tillbaka, förlåtelsens väg när vi vänder om, eftersom Gud är barmhärtig och Jesus har betalt priset. Eller som det står på ett annat ställe: Är vi trolösa, förblir han ändå trogen. (2 Tim 2:13). De orden gäller, också den här dagen.

Förbön

Tack, käre himmelske Fader, för den här nya dagen. Hjälp mig att ta emot den ur dina händer. Tack för att tron på dig och livet med dig inte beror av vad jag har gjort eller förmår, utan på vad du i Jesus Kristus förmådde och gjorde för oss.

Vi ber idag om din närvaro och ditt ingripande i allt det som nu sker i världen. Herre, hjälp din kyrka och ditt folk att jubla och vara glada över dig, men att inte titta bort när vi ser nöden i världen. Låt din kyrka över hela jorden få vara mänsklighetens ljus, som lyser starkt i denna världens mörker. Välsigna och bevara oss, idag och alla dagar. I Jesu namn. Amen.

Herrens Bön

Vår Fader, du som är i himlen. Låt ditt namn bli helgat. Låt ditt rike komma. Låt din vilja ske, på jorden, såsom i himlen. Ge oss idag det bröd vi behöver, och förlåt oss våra skulder, liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss. Och utsätt oss inte för prövning, utan rädda oss ifrån det onda. Ditt är riket, din är makten och äran, i evighet, Amen.

Välsignelse

Må vår herre Jesus Kristus själv och Gud, vår fader, som älskar oss och i sin nåd har gett oss evig tröst och säkert hopp, uppmuntra och styrka er till allt gott i gärning och ord. (2 Thess 2:16-17)

%d bloggare gillar detta: