2020-08-08: Kvällsandakt

Lördag, 8 Augusti, 2020.
Psalm 713 – ”Stor är din trofasthet”

eller: klicka här för en Spotify-lista med lovsång, eller här för en Spotify-lista med stilla musik.

Bön

Låt oss be med psalmens ord: ”Jag lyfter ögat mot himmelen, och knäpper hop mina händer. Du käre Gud, som är barnens vän, till dig min tanke jag vänder.” Amen. (Sv. Ps. 210:1)

Bibelläsning – Johannesevangeliet 13:1-17

Det var strax före påskhögtiden och Jesus visste att hans stund hade kommit, då han skulle lämna världen och gå till Fadern. Han hade älskat sina egna som levde här i världen, och han älskade dem intill slutet.

De hade samlats till måltid, och djävulen hade redan ingett Judas, Simon Iskariots son, att förråda Jesus. Jesus visste att Fadern hade lagt allt i hans händer och att han hade utgått från Gud och nu återvände till Gud. Han steg upp från bordet, tog av sig manteln och band en handduk om livet. Sedan hällde han vatten i tvättfatet och började tvätta lärjungarnas fötter och torka dem med handduken som han hade bundit om sig. När han kom till Simon Petrus sade denne till honom: ”Herre, skall du tvätta mina fötter!” Jesus svarade: ”Vad jag gör förstår du inte nu, men senare skall du fatta det.” Petrus sade: ”Aldrig någonsin får du tvätta mina fötter!” Jesus sade till honom: ”Om jag inte tvättar dig har du ingen gemenskap med mig.” Då sade Simon Petrus: ”Herre, tvätta inte bara mina fötter utan också händerna och huvudet.” Men Jesus sade till honom: ”Den som har badat behöver bara få fötterna tvättade, i övrigt är han ren. Och ni är rena, dock inte alla.” Han visste nämligen vem som skulle förråda honom, och därför sade han att de inte alla var rena.

När han hade tvättat deras fötter och tagit på sig manteln och lagt sig till bords igen sade han till dem: ”Förstår ni vad det är jag har gjort med er? Ni kallar mig mästare och herre, och det med rätta, för det är jag. Om nu jag, som är er herre och mästare, har tvättat era fötter, är också ni skyldiga att tvätta varandras fötter. Jag har gett er ett exempel, för att ni skall göra som jag har gjort med er. Sannerligen, jag säger er: en tjänare är inte förmer än sin herre, och en budbärare inte förmer än den som har sänt honom. Vet ni detta är ni saliga om ni också handlar så.

Betraktelse

På vår vandring genom Johannesevangeliet har vi denna kväll kommit fram till skärtorsdagens händelser (det äldre svenska ordet skär betyder ren, och skärtorsdagen har fått sitt namn av att Jesus denna dag tvättade lärjungarnas fötter rena). Johannes berättar att Jesus visste att hans stund hade kommit, då han skulle lämna världen och gå till Fadern, och passar också på att påminna oss om det bittra faktumet att det är en av de tolv, Judas Iskariot, som ska komma att förråda Jesus senare på kvällen. Stämningen skruvas successivt upp.

Men Jesus tar sig ändå tillfälle att såhär den sista kvällen tillsammans med sina lärjungar visa dem något viktigt som han vill ska karakterisera deras gemenskap sedan han lämnat dem och gått till Fadern. Det är den gemenskap som fortfarande finns och som kallas kyrkan.

Jesus tvättar alltså sina lärjungars fötter, han gör det med dem som annars var slavgöra, och efter den praktiska demonstrationen kommer förklaringen och uppmaningen till lärjungarna att i den tid som ska komma göra på samma sätt. Jesus säger: Förstår ni vad det är jag har gjort med er? Ni kallar mig mästare och herre, och det med rätta, för det är jag. Om nu jag, som är er herre och mästare, har tvättat era fötter, är också ni skyldiga att tvätta varandras fötter. Jag har gett er ett exempel, för att ni skall göra som jag har gjort med er. Sannerligen, jag säger er: en tjänare är inte förmer än sin herre, och en budbärare inte förmer än den som har sänt honom. Vet ni detta är ni saliga om ni också handlar så.

Vi kan i det här sammanhanget dra oss till minnes ett annat Jesus-ord, det att Jesus säger: Ni vet att de som räknas som härskare är herrar över sina folk och att furstarna har makten över folken. Men så är det inte hos er. Den som vill vara stor bland er skall vara de andras tjänare, och den som vill vara den förste bland er skall vara allas slav. Människosonen har inte kommit för att bli tjänad utan för att tjäna och ge sitt liv till lösen för många (Mark 10:42-45).

Dessa båda ord handlar om samma sak, om att tjänande är det som karakterisera Guds folk. Men i avsnittet vi läser denna kväll är Jesus än mer tydlig och pedagogisk är i avsnittet från Markus. I texten vi läser denna kväll blir den pedagogiska modellen ett slags tre-stegs-raket: Jesus visar, sedan förklarar han, och sedan uppmanar han sin lärjungar att göra på samma sätt. Poängen är alltså att också vi som idag försöker leva som Jesu lärjungar ska göra det som han har visat oss och som han själv har gjort. Det är en mycket bra arbetsinstruktion för en lärjunge, idag och alla dagar.

Förbön

Tack, käre himmeske Far, för den här dagen och för alla dagar vi får av dig. Hjälp mig att leva i din närhet. Hjälp mig att se vad du visar mig, att förstå vad du förklarar för mig, och att göra det som du befaller mig. Hjälp mig att leva ett liv där jag tjänar människor, och djupast sett tjänar dig.

Den här kvällen ber jag dig: Vaka över mig, käre Fader, när jag sover. Tack för att all min tid, dag och natt, är i dina händer. Jag lämnar min kropp, själ och ande i tryggheten hos dig. Tack för hoppet om en ny söndag. Tack för hoppet om uppståndelsen. Kom med ditt förbarmande över hela din värld och över alla dina barn. Var hos dom, käre Herre, som ropar, dem som sargar sig själv, kom till de förtvivlade och uppgivna. Möt oss, käre Herre, du som vet vad och är den som vi behöver. Genom din Son, Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

Herrens Bön

Vår Fader, du som är i himlen. Låt ditt namn bli helgat. Låt ditt rike komma. Låt din vilja ske, på jorden, såsom i himlen. Ge oss idag det bröd vi behöver, och förlåt oss våra skulder, liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss. Och utsätt oss inte för prövning, utan rädda oss ifrån det onda. Ditt är riket, din är makten och äran, i evighet, Amen.

Välsignelse

Barmhärtighet, frid och kärlek åt er i allt rikare mått. (Jud v. 2)

%d bloggare gillar detta: