2020-08-04: Kvällsandakt

Tisdag, 4 Augusti, 2020.
Psalm 93 – ”Jesus, Guds Son, träd in i denna skara”

eller: klicka här för en Spotify-lista med lovsång, eller här för en Spotify-lista med stilla musik.

Bön

Gode och underbare Gud, möt mig nu, när jag nalkas dig, kom med den stillhet som är av dig. Kom med ditt ljus, kom med din sanning. Amen.

Bibelläsning – Johannesevangeliet 10:22-42

Nu inföll tempelinvigningsfesten i Jerusalem. Det var vinter, och Jesus gick omkring i Salomos pelarhall i templet. Då omringade judarna honom och sade: ”Hur länge skall du hålla oss i ovisshet? Om du är Messias, så säg det öppet.” Jesus svarade: ”Jag har sagt er det, men ni tror det inte. Gärningarna som jag gör i min faders namn vittnar om mig. Men ni tror inte, därför att ni inte hör till mina får. Mina får lyssnar till min röst, och jag känner dem, och de följer mig. Jag ger dem evigt liv, och de skall aldrig någonsin gå under, och ingen skall rycka dem ur min hand. Vad min fader har gett mig är större än allt annat, och ingen kan rycka det ur min faders hand. Jag och Fadern är ett.”

Då tog judarna på nytt upp stenar för att stena honom. Jesus sade till dem: ”Jag har låtit er se så många goda gärningar som kommer från Fadern. För vilken av dem stenar ni mig?” Judarna svarade: ”Det är inte för någon god gärning vi stenar dig, utan för att du hädar och gör dig själv till Gud, fast du är människa.” Jesus sade: ”Står det inte i er lag: Jag har sagt att ni är gudar? Lagen kallar alltså dem som fick Guds ord för gudar, och skriften kan inte upphävas. Hur kan ni då säga till mig, som Fadern har helgat och sänt till världen, att jag hädar när jag säger: Jag är Guds son. Om jag inte gör min faders gärningar skall ni inte tro på mig. Men om jag gör de gärningarna, så tro åtminstone på dem, om ni nu inte kan tro på mig. Då skall ni fatta och förstå att Fadern är i mig och jag i Fadern.” De försökte återigen gripa honom, men han kom undan.

Sedan begav han sig på nytt till den plats på andra sidan Jordan där Johannes först hade döpt. Där stannade han, och många kom till honom. De sade att Johannes visserligen inte hade gjort något tecken men att allt som han hade sagt om Jesus var sant. Och många kom där till tro på honom.

Betraktelse

Vår vandring genom Johannes evangelium fortsätter, och i texten som vi läser denna kväll finns det både ett och annat att känna igen, om du har varit med från början på denna Johannesvandring.

Det första vi kan notera är att Johannes nämner ännu en högtid, denna gång tempelinvigningsfesten i Jerusalem. Till skillnad från de övriga tre evangelisterna, som alla berättar om hur Jesus börjar sin tjänst i Galileen för att sedan efter ungefär halva evangeliet bege sig till Jerusalem för det påskfirande som också ska komma att innebära hans lidande och död, så beskriver evangelisten Johannes, som vi både sett tidigare och kommer att se framöver, hur Jesus gång på gång återkommer till Jerusalem vid de olika högtiderna. Det är faktiskt först och främst Johanneseangeliets många referenser till att Jesus besöker de olika högtiderna som har gjort att vi kan sluta oss till att Jesus var offentligt verksam under cirka tre år.

Men går det att få ihop dessa båda redogörelser för Jesu liv och tjänst (alltså att Johannes evangelium skiljer sig från de övriga i detta avseende)? Motsäger de inte varandra? Svaret är att det går alldeles utmärkt. Markus (som vi är ganska säkra på skrev först av de fyra) hade detta upplägg – kanske utifrån att det ju faktiskt var Jesu sista besök i Jerusalem och det som sker där och då som är det viktiga och avgörande. Inte bara för den kristna tron som sådan, utan för varje människa som vill göra denna tro till sin och leva av och genom den.

Jesu sista besök i Jerusalem är det viktigaste, det vet givetvis alla fyra evangelisterna. Men Markus som skriver först (och Matteus och Lukas som vi har goda skäl att tro använde sig av Markus som en förlaga på något sätt, och sedan lade till eget material som de fångat upp) vill särskilt stryka under detta. Johannes däremot, som många menar är det sista evangeliet av de fyra att skrivas, kände troligen till de andra evangelierna eller åtminstone något av dem, men kände sig samtidigt trygg i att lämna den struktur som de övriga tre evangelisterna hade, för att istället lyfta fram annat som han menade var viktigt. Dessa skillnader är något som vi har all anledning att tacksamma för, eftersom de innebär att vi nu vet mer om Jesus än om vi bara hade haft till exempel bara en evangelists beskrivning. De fyra evangelisterna tillsammans hjälper oss alltså att se och förstå Jesus bättre – vem han var, och vem han är.

Sedan finns det i dagens text fler saker som vi också har sett tidigare hos Johannes – talet om dem som hör till Jesus i termer av får, anspråket på att vara Guds son (Jesus säger ju faktiskt till och med Jag är Gud son, en välkänd formulering, men detta tillfälle räknas inte när dessa tillfällen, eftersom Jesus vid de tillfällena är mera utförlig och förklarande), att Jesus talar om sin gemenskap med Fadern, det uppskruvade tonläget mellan Jesus och hans meningsmotståndare.

Vare sig det gäller detta med högtiderna, eller något av det andra återkommande teman som vi nämnt (eller kanske något återkommande tema i denna text som du upptäckte men inte jag) så bör vi se på dem som påminnelser till oss, påminnelser om att det som sägs eller påpekas flera gånger, ofta är något viktigt. Också för oss som läser detta idag.

Förbön

Tack, käre Herre, för också den här dagen. Tack att du lett mig och följt mig den här dagen, och att du gör det varje dag. Hjälp mig att höra vad din Son Jesus Kristus säger, låt mig få höra det många gånger, och hjälp mig att göra det som jag hör att han säger.

Herre, vi ber denna kväll om din frid och ro. Din frid och ro för oss själva och för de människor som finns i vår närhet. Din frid och ro överallt där det finns oro: runt omkring oss, i vårt land, och över hela världen. Kom med vishet till de styrande, helande till de sjuka, kraft till de vårdande, förbarmande till de ropande. Genom Jesus Kristus, din Son och vår Herre. Amen.

Herrens Bön

Vår Fader, du som är i himlen. Låt ditt namn bli helgat. Låt ditt rike komma. Låt din vilja ske, på jorden, såsom i himlen. Ge oss idag det bröd vi behöver, och förlåt oss våra skulder, liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss. Och utsätt oss inte för prövning, utan rädda oss ifrån det onda. Ditt är riket, din är makten och äran, i evighet, Amen.

Välsignelse

Nåd från vår herre Jesus Kristus, kärlek från Gud och gemenskap från den heliga Anden åt er alla. (2 Kor 13:13)

%d bloggare gillar detta: