2020-07-30: Kvällsandakt

Torsdag, 30 Juli, 2020.
Psalm 228 – ”I tro under himmelens skyar”

eller: klicka här för en Spotify-lista med lovsång, eller här för en Spotify-lista med stilla musik.

Bön

Ack, Herre Jesus, hör min röst, gör dig ett tempel i mitt bröst. Uti mitt hjärta bliv och bo, så har jag tröst och evig ro. Amen.

Bibelläsning – Johannesevangeliet 7:25-52

Då sade några av jerusalemborna: ”Är det inte mannen som de vill döda? Här står han och talar öppet, och de säger ingenting till honom. Inte kan väl rådsherrarna ha blivit övertygade om att han är Messias? Varifrån den här mannen är, det vet vi ju, men när Messias kommer vet ingen varifrån han är.” Då ropade Jesus där han undervisade i templet: ”Ja, ni vet vem jag är och varifrån jag kommer. Men jag har inte kommit av mig själv; det finns förvisso en som har sänt mig, men honom känner inte ni. Jag känner honom därför att jag kommer från honom och därför att han har sänt mig.” De ville gripa honom, men ingen lyfte sin hand mot honom; hans stund var ännu inte inne. Bland folket kom många till tro på honom, och de sade: ”Inte kan väl Messias göra fler tecken, när han kommer, än den här mannen har gjort?”

Fariseerna fick höra vad folket pratade om honom, och översteprästerna och fariseerna skickade ut sina män för att gripa honom. Jesus sade: ”Ännu en kort tid är jag hos er innan jag går till honom som har sänt mig. Ni kommer att söka efter mig men inte finna mig, och där jag är, dit kan ni inte komma.” Då sade judarna till varandra: ”Vart tänker han gå, eftersom vi inte skall finna honom? Inte tänker han väl gå till dem som bor kringspridda bland grekerna och undervisa dem? Vad menar han när han säger: Ni kommer att söka efter mig men inte finna mig, och där jag är, dit kan ni inte komma?”

På högtidens sista och största dag ställde sig Jesus och ropade: ”Är någon törstig, så kom till mig och drick. Den som tror på mig, ur hans inre skall flyta strömmar av levande vatten, som skriften säger.” Detta sade han om Anden, som de som trodde på honom skulle få. Ty ännu hade Anden inte kommit, eftersom Jesus ännu inte hade blivit förhärligad. Några i hopen som hörde detta sade: ”Han måste vara Profeten”, och några sade: ”Han är Messias.” Men andra sade: ”Inte kommer väl Messias från Galileen? Säger inte skriften att Messias skall vara av Davids ätt och komma från Betlehem, byn där David bodde?” Så blev hopen oenig om honom. Några ville gripa honom, men ingen lyfte sin hand mot honom.

När deras folk kom tillbaka frågade översteprästerna och fariseerna: ”Varför har ni inte tagit hit honom?” De svarade: ”Aldrig har någon människa talat som han.” Då sade fariseerna till dem: ”Har ni också blivit vilseledda? Finns det någon i rådet eller bland fariseerna som tror på honom? Men den stora hopen, som inte kan lagen, den är förtappad.” Nikodemos, som själv satt i rådet och som tidigare hade sökt upp Jesus, sade: ”Inte dömer väl vår lag någon utan att man först har hört honom och tagit reda på vad han gör?” De svarade: ”Är kanske du också från Galileen? Se efter i skriften, så skall du finna att ingen profet kommer från Galileen.”

Betraktelse

Provkartan på funderingar och frågor och halvsanningar och missförstånd om Jesus fortsätter i andra hälften av kap. 7. Men bland vanligt folk är meningarna ännu ganska delade, somliga håller som vanligt med de styrande (’dom vet nog bäst’; osäker blir man först, när de styrande ger oklara signaler), medan andra vågar tänka mer självständigt och nikodemiskt (Joh. 7:51 och 3:2).

När de ledande får reda på vad som sägs och tänks om detta i folkdjupen, bestämmer de sig för att skicka ut sin tempelpolis och gripa Jesus (v.32). Men tydligen innehåller även den gruppen folk som tänker själva, för när de kommer tillbaka till Rådet, har de inte lytt order och tagit Jesus med sig. När de får frågan varför, svarar de inte: ”vi hittade honom inte bland femtiotusen andra pilgrimer på gatorna”, eller: ”vi kunde inte tränga oss fram genom de hundratals messiasgalna galileer som försvarade honom”, utan säger ärligt: ”[Vi kunde inte och ville inte arrestera honom, för] aldrig har någon människa talat [så starkt och liksom gudomligt] som han” v. 45–6.

Det svaret är en glimt av sanning i töcknet av förvirring, fiendskap och onda planer kring Jesus. Senare anger Jesus själv inför Pilatus (18:38) orsaken till att sådana glimtar finns: ”Den som hör till sanningen lyssnar till min röst”. Sanningen har en förmåga att tränga in i en människas hjärta och bli hörd och trodd, ibland hos de mest osannolika människor. – Ledarna, som inte är mer intresserade än Pilatus av någon sanning de inte själva bestämt, tröstar sig med att vanligt folk är ett förbannat pack, ”som inte kan lagen” (’vilket naturligtvis vi kan, så vi har alltid rätt’).

I samma stycke som människor sedan diskuterar den rätta titeln på Jesus – Profeten? Messias? Jamen, Messias kommer väl inte från Galileen, utan från Betlehem? – utan att komma någon vart, förkunnar Jesus, med ekon från Jes. 55, Hes. 36:27 och Joel 2:28 (”det skall komma en tid då jag utgjuter min ande över alla”), ett löfte som också är en profetia. Det är löftet om att Gud ska utgjuta sin Helige Ande och fylla människors hjärtan, deras innersta med den anden. Om detta kommer Jesus att säga mycket mer i sitt stora avskedstal till lärjungarna i Joh. 13–17.

Sanningen om verkligt viktiga ting står inte att finna hos en upplyst elit av lärda – inte ens om de är Skrift-lärda, eller genom opinionsundersökningar i folkdjupen, utan den kan bara uppenbaras av Sanningens Ande. Vill vi veta det viktigaste av allt, sanningen om Gud och om oss själva (de hänger samman), då måste vi be Anden om hjälp. Det kanske låter så ”andligt” att vi tror det är ouppnåeligt och jättesvårt för oss vanliga, jordiska människor att få den hjälpen. Nej, tvärtom! Anden är oss lika nära som vår egen andedräkt och vill inget hellre än att få komma in och förenas med vår egen ande. Han vill och kan det, om vi öppnar den dörr inom oss som bara kan öppnas från insidan av oss själva.

Förbön

Gode Gud, käre himmelske Fader, tack att du är den du är. Tack för din närvaro och verksamhet i världen. Denna kväll ber jag dig: kom till mig med mer av din helige Ande. Hjälp mig att öppna min inre dörr för din närvaro i mitt liv. Undervisa mig i sanningen om vem du är och om vem jag är i dig.

Också denna kväll ber vi om din närvaro och ditt förbarmande över hela din värld. Kalla på hela din mänsklighet, dra oss alla in i en djupare gemenskap med dig, redan i denna världen och i denna tiden. Trösta de ledsna och oroliga, skänk dem som nu ska sova kvällens frid, hela de sjuka, och visa för dem som i natt ska vara vakna att du bär, också i nattens timmar. Genom din Son, Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

Herrens Bön

Vår Fader, du som är i himlen. Låt ditt namn bli helgat. Låt ditt rike komma. Låt din vilja ske, på jorden, såsom i himlen. Ge oss idag det bröd vi behöver, och förlåt oss våra skulder, liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss. Och utsätt oss inte för prövning, utan rädda oss ifrån det onda. Ditt är riket, din är makten och äran, i evighet, Amen.

Välsignelse

Må han som är fridens Gud helga er helt igenom, och må er ande, själ och kropp bevaras hela och oskadda, så att de är utan fläck när vår herre Jesus Kristus kommer. Nåd från vår herre Jesus Kristus åt er alla. (1 Thess 5:23, 28)

Tack till vännen Bengt Holmberg som skrivit andakten denna kväll.

<span>%d</span> bloggare gillar detta: