2020-07-25: Kvällsandakt

Lördag, 25 Juli, 2020.
Psalm 21 – ”Måne och Sol”

eller: klicka här för en Spotify-lista med lovsång, eller här för en Spotify-lista med stilla musik.

Bön

Låt oss be med psalmens ord: ”Jag lyfter ögat mot himmelen, och knäpper hop mina händer. Du käre Gud, som är barnens vän, till dig min tanke jag vänder.” Amen. (Sv. Ps. 210:1)

Bibelläsning – Johannesevangeliet 5:19-30

Jesus vände sig till dem och sade: ”Sannerligen, jag säger er: Sonen kan inte göra något av sig själv, utan bara det han ser Fadern göra. Vad Fadern gör, det gör också Sonen. Fadern älskar Sonen och visar honom allt vad han själv gör, och ännu större gärningar skall han visa honom, så att ni kommer att häpna. Ty liksom Fadern uppväcker de döda och ger dem liv, så ger också Sonen liv åt vem han vill. Och Fadern dömer ingen utan har helt överlåtit domen åt Sonen, för att alla skall ära Sonen liksom de ärar Fadern. Den som inte ärar Sonen ärar inte heller Fadern, som har sänt honom.

Sannerligen, jag säger er: den som hör mitt ord och tror på honom som har sänt mig, han har evigt liv. Han faller inte under domen utan har övergått från döden till livet. Sannerligen, jag säger er: den stund kommer, ja, den är redan här, då de döda skall höra Guds sons röst och de som hör den skall få liv. Ty liksom Fadern äger liv, så har han också låtit Sonen äga liv, och han har gett honom makt att hålla dom, eftersom han är Människosonen. Var inte förvånade över detta. Den stund kommer då alla som ligger i sina gravar skall höra hans röst och gå ut ur dem; de som har gjort det goda skall uppstå till livet, och de som har gjort det onda skall uppstå till domen. Av mig själv kan jag inte göra något: som jag hör, så dömer jag, och min dom är rättvis, ty jag följer inte min egen vilja utan hans vilja som har sänt mig.

Betraktelse

Vår vandring genom Johannes evangelium fortsätter, och i läsningen denna kväll stöter vi på en text som är tämligen olik mycket av det som vi hittills mött hos evangelisten Johannes. Istället för beskrivningar av Jesu vandring och av sådant som han sa och gjorde, läser vi denna kväll ett sammanhållet tal av Jesus, ett stycke undervisning, som i åtminstone min bibel har fått överskriften Vad Fadern gör, det gör också Sonen.

Dessa versar är ett bra exempel på något som vi noterat innan, nämligen att Johannesevangeliet med sitt speciella språk inte sällan inbjuder oss till ett slags läsning av texten där vi gör rätt i och ibland rentav måste läsa långsamt och därtill stanna upp och liksom idissla texten om och om igen, för att bättre kunna förstå inte bara vad som sägs och menas, utan också vad texten på ett djupare plan har att säga om oss och Gud. Den metoden är bra att använda i all vår bibelläsning, oavsett vilken text vi läsar, men ibland blir detta särskilt nödvändigt när vi läser just Johannesevangeliet.

Och precis som överskriften (i åtminstone min bibel) anger, så handlar dessa versar om att det emellan Fadern och Sonen finns en länk, en överensstämmelse, en enhet. Kristen tro innebär en tro på och en relation till en tre-enig Gud, som är Fader, Son och helig Ande. Den helige Ande nämns inte i den text vi läser denna kväll, men vi gör ändå rätt i att betrakta dessa verser som en hjälp för oss till att förstå Guds enhet, även om det bara är enheten mellan Fadern och Sonen som beskrivs i dessa versar. Men denna enhet beskrivs bestå i ett flertal saker, berättar texten för oss.

En sådan sak är enhet när kommer till handling, till verksamhet: Jesus säger att Sonen kan inte göra något av sig själv, utan bara det han ser Fadern göra. Lite längre ner i texten säger Jesus något som uttrycker ungefär samma sak: Av mig själv kan jag inte göra något: som jag hör, så dömer jag, och min dom är rättvis, ty jag följer inte min egen vilja utan hans vilja som har sänt mig.

En sådan slags verksamhet som binder Fadern och Sonen samman handlar om att Gud är den som äger och ger liv: precis som Fadern uppväcker de döda och ger dem liv, så ger också Sonen liv åt vem han vill. Fadern och Sonen är en enhet inte bara i detta att de ger liv, utan också i att de äger liv, Jesus säger ju: Ty liksom Fadern äger liv, så har han också låtit Sonen äga liv.

Sedan finns det också en uppmaning till oss i texten som handlar om denna enhet, det står: alla skall ära Sonen liksom de ärar Fadern. Den som inte ärar Sonen ärar inte heller Fadern, som har sänt honom. Gud är treenig, han är Fader, Son och Ande, men är en enda i vilja och verksamhet, men också i kärlek till dig och mig. Därför är det både gott och rätt att ära honom, också den här dagen.

Förbön

Gud, Fader, Son och Ande, tack att du är en enda. Tack att du i dig själv är en gemenskap som kallar mig att leva i gemenskap med dig. Dra mig djupare in i den gemenskapen, och hjälp mig att leva på ett sådant sätt, att jag själv inte håller emot när du drar.

Den här kvällen ber jag dig: Vaka över mig, käre Fader, när jag sover. Tack för att all min tid, dag och natt, är i dina händer. Jag lämnar min kropp, själ och ande i tryggheten hos dig. Tack för hoppet om en ny söndag. Tack för hoppet om uppståndelsen. Kom med ditt förbarmande över hela din värld och över alla dina barn. Var hos dom, käre Herre, som ropar, dem som sargar sig själv, kom till de förtvivlade och uppgivna. Möt oss, käre Herre, du som vet vad och är den som vi behöver. Genom din Son, Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

Herrens Bön

Vår Fader, du som är i himlen. Låt ditt namn bli helgat. Låt ditt rike komma. Låt din vilja ske, på jorden, såsom i himlen. Ge oss idag det bröd vi behöver, och förlåt oss våra skulder, liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss. Och utsätt oss inte för prövning, utan rädda oss ifrån det onda. Ditt är riket, din är makten och äran, i evighet, Amen.

Välsignelse

Barmhärtighet, frid och kärlek åt er i allt rikare mått. (Jud v. 2)

%d bloggare gillar detta: