2020-07-23: Morgonandakt

Torsdag, 23 Juli, 2020.
Psalm 620, särskilt vers 6 – ”Döden skrämmer mig ej mera, ty dess udd bröt Jesus av”

eller: klicka här för en Spotify-lista med lovsång, eller här för en Spotify-lista med stilla musik.

Bön

Ack, Herre Jesus, hör min röst, gör dig ett tempel i mitt bröst. Uti mitt hjärta bliv och bo, så har jag tröst och evig ro. Amen.

Bibelläsning – Johannesevangeliet 3:22–36

Sedan gick Jesus och hans lärjungar till Judeen, och där stannade han en tid med dem och döpte. Också Johannes döpte; det var i Ainon nära Salim, där det var gott om vatten, och folk kom dit och blev döpta. Johannes hade nämligen ännu inte satts i fängelse.

Ett par av Johannes lärjungar kom att diskutera reningsbruken med några judar, och de gick till Johannes och sade: ”Rabbi, han som var tillsammans med dig på andra sidan Jordan och som du vittnade om, han döper nu själv, och alla kommer till honom.” Johannes svarade: ”Ingen får något som inte ges honom från himlen. Ni kan själva vittna om att jag sade: ’Jag är inte Messias utan har blivit utsänd att gå framför honom.’ Brudgum är den som har bruden. Brudgummens vän, som står och hör på honom, gläder sig åt brudgummens röst. Den glädjen har nu blivit min helt och fullt. Han skall bli större och jag bli mindre.”

Den som kommer ovanifrån står över alla. Den som kommer från jorden tillhör jorden och talar jordiskt. Den som kommer från himlen vittnar om vad han har sett och hört, och ingen tar emot hans vittnesbörd. Den som tar emot hans vittnesbörd erkänner därmed att det Gud säger är sant. Ty den som Gud har sänt talar Guds ord; Gud ger Anden utan att mäta. Fadern älskar Sonen och har lagt allt i hans hand. Den som tror på Sonen har evigt liv. Men den som vägrar att tro på Sonen skall inte se livet, utan Guds vrede blir kvar över honom.

Betraktelse

En av skillnaderna mellan Johannes evangelium och de tre första evangelierna är kronologin, dvs. tidsramen och tidsplaceringen av händelserna och orden i Jesu liv. Markus-kronologin (som Matteus och Lukas båda övertar) är vag och allmän, allt efter dopet verkar äga rum under mindre än ett år och slutar med den enda påskhögtid Jesus var med om som vuxen, nämligen den under vilken han lider och dödas i Jerusalem. Den påsken är i Johannesevangeliet hans tredje påsk efter dopet i Jordan.

Hur kommer detta sig? Av de två första lärjungar Döparen förlorar/släpper till Jesus i Joh. 1 vet vi namnet på en, nämligen Andreas, bror till Simon Petrus. Den andres namn meddelas inte, men kan nog vara Johannes, bror till Jakob Sebedeusson – dessa två brödrapar nämns först i alla namnlistor på gruppen ”de tolv”. Och har man som denne ”namnlöse” varit med i gruppen närmast Jesus från dag 1 (jfr Joh. 21:24), kan man unna sig en stillsam korrigering/komplettering av den förenklade och stiliserade kronologin i Mk-Mt-Lk.

I det fjärde evangeliet är Johannes och Jesus med varsin lärjungagrupp också samtidigt verksamma som döpare i Judeen, vilket naturligtvis väcker frågor om relationen mellan dem och deras respektive dop. Är Jesus en döpare 2, en som öppnar filial till Döpar-rörelsen? Hur såg de på varandra egentligen – ett radarpar i Rikets tjänst, eller under ytan konkurrenter med rätt olika agendor?

I Johannesevangeliet finns inte ett spår kvar av Döparens undrande fråga till Jesus från ökenfängelset Makerus: ”Är du Han-Som-Kommer, eller ska vi vänta på någon annan” (Mt 11:3, Lk 7:19)? Jesu respekt för sin store ”Elia”, mentorn Johannes, är påtaglig i det indirekta men likväl tydligt jakande svar han skickar tillbaka till Döparen (ungefär: ”jämför det du hör om mig med det Jesaja säger, och du har svaret”). – Och evangelisten Johannes skildrar döparen Johannes helt i det övervunna tvivlets perspektiv: Han är större än jag. ’Jag är inte Messias utan har blivit utsänd att gå framför honom.’ Det viktiga är inte precisa bestämningen eller rätta titeln eller termen för att tala om vem jag är, det viktiga är det Gud ville, den Messias Gud ville förbereda vägen för genom mig.

Så visar Johannes vägen för varje kristen i fråga om attityden till sig själv och vad folk ska tänka om mig. Det viktiga ligger inte hur känd och uppskattad jag blivit, om det står om mig i tidningen, eller om mitt eftermäle blev vackert. ”Mig är det likgiltig om ni eller någon mänsklig domstol dömer mig. Inte heller dömer jag mig själv. Mitt samvete är rent” (o, den som kunde säga det!), ”men det betyder inte att jag är frikänd. Den som dömer mig är Herren”, skriver Paulus i 1 Kor. 4:3–4. Notera det sköna och fridfulla i att inte behöva bedöma sig själv heller! Det ligger en vila i att lämna all dom, inklusive all tanke på egna synder och skulden för dem i Guds händer. Också här har vi ”rätten” att som Guds barn ständigt få peka på Jesus och säga: Han betalar!

Förbön

Tack, käre Herre, för den här nya dagen, och för att du bjuder på varje ny dag. Tack att allt, också den här dagen, ligger i din hand. Tack att det är du som en gång ska dömma mig, och att jag då får peka på din Son som du sänt i världen av kärlek till den och till mig. Hjälp mig den här dagen att leva i din glädje och kraft. Förjaga mina rädslor, och gör mig frimodig i mitt liv med och för dig.

Käre far, den här dagen ber vi på nytt om din närvaro och ditt ingripande i världen och i allt det som sker i den just nu. Gode Gud, kom med vishet till de styrande, med helande till de sjuka, med kraft till de vårdande, med frid till de döende. Led oss igenom den här dagen, så att det får bli en dag till din ära och i din närhet. Låt oss den här dagen få upptäcka något mer av dig och av din kärlek till oss. Genom din Son, Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

Herrens Bön

Vår Fader, du som är i himlen. Låt ditt namn bli helgat. Låt ditt rike komma. Låt din vilja ske, på jorden, såsom i himlen. Ge oss idag det bröd vi behöver, och förlåt oss våra skulder, liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss. Och utsätt oss inte för prövning, utan rädda oss ifrån det onda. Ditt är riket, din är makten och äran, i evighet, Amen.

Välsignelse

Väx till i nåd och i kunskap om vår herre och frälsare Jesus Kristus. Hans är härligheten, nu och till evighetens dag, Amen. (2 Pet 3:18)

Tack vill vännen Bengt Holmberg som skrivit andakten denna morgon.

%d bloggare gillar detta: