Söndag, 12 Juli, 2020.
Psalm 395 – ”Tyst, likt dagg som faller”
eller: klicka här för en Spotify-lista med lovsång, eller här för en Spotify-lista med stilla musik.
Bön
”Himmelske far, tack för att du, som håller himmel och jord i din hand, är nära alla dem som ropar till dig. Hör, käre far, mitt rop, kom mig nära, och tala de ord som du tänkt för mig. I Jesu namn. Amen.
Bibelläsning – Uppenbarelseboken 21:10-14
Och han förde mig i anden upp på ett stort och högt berg och visade mig den heliga staden Jerusalem, som kom ner ur himlen från Gud, full av Guds härlighet. Och den lyste som den dyrbaraste ädelsten, som en kristallklar jaspis. Den hade en stor och hög mur och tolv portar, och vid portarna tolv änglar, och namn var skrivna där, namnen på Israels tolv stammar. I öster var tre portar, i norr tre portar, i söder tre portar och i väster tre portar. Stadsmuren hade tolv grundstenar, och på dem stod tolv namn, Lammets tolv apostlar.
Betraktelse
I kväll läser vi ett stycke ur Bibelns sista bok, Johannes Uppenbarelse. Det är en bok där Johannes får skåda in i den himmelska världen och framtiden. Genom århundradena har man uppfattat boken på olika sätt. Många har blivit skrämda av vad den skildrar men framför allt har den kallats ”en tröstebok”, för poängen med den är, att vad som än sker av det märkliga som skildras så har Gud allt i sin hand. Jesus är A och O, den förste och den siste, och inget går honom ur händerna. Därför är huvudbudskapet TRÖST, även om mycket, mycket är svårt att förstå i boken.
I slutet av boken får Johannes se det nya Jerusalem. Ofta tänker vi, att vi är på väg till det nya Jerusalem, men det är faktiskt det nya Jerusalem som är på väg till oss! Jerusalem kommer ner ur himlen från Gud, står det. Kom ihåg, att detta alltid är rörelseriktningen när det gäller kristen tro: inte att vi ska ta oss upp till Gud, utan han tar sig ner till oss för att kunna bära och föra oss hem till sig. Fantastiskt!
Det nya Jerusalem handlar om vår slutliga gemenskap med Herren Gud, den som upprättas i tro här på jorden och som ska gå i fullbordan i den himmelska världen, när vi ska få vara hos honom för alltid, som Paulus uttrycker det (1 Thess 4:17), och när vi ska få se honom ansikte mot ansikte, se honom sådan han är. Det är längtan efter det som gör att kristna i alla tider har bett och ropat: ”Kom, Herre Jesus! Kom snart!”
Det är något speciellt med hur staden ser ut och som har att göra med det som jag skrev om i morgonandakten idag. Staden har 12 portar och 12 grundstenar. Vid de 12 portarna står namnen på Israels 12 stammar, Jakobs söner: Ruben, Simeon, Levi, Juda osv. På grundstenarna står namnen på Lammets (Jesu) 12 apostlar: Petrus, Andreas, Jakob, Johannes osv. Varje port är en enda pärla (Pärleporten!) och varje grundsten är en ädelsten. Det är guld och ljus och glans – allt försöker Johannes i sin syn återge så som det är möjligt med de allra härligaste uttryck han kan hämta utifrån våra begränsade jordiska ramar.
Nu är det just detta med att det är 12+12 som är betydelsefullt. Det påminner oss om, att det vi en gång ska möta och bli en del av i den himmelska världen – det kan vi faktiskt känna igen, även om vi inte kan begripa fullt ut hur härligt det är. Vi kommer att inse, att det vi kallar Gamla och Nya testamentet är ett enda sammanhang. Gud handlar genom sitt folk, Israel, med de 12 stammarna, och han handlar genom sin apostoliska kyrka med de 12 apostlarna.
När vi går in i staden en gång, så finns det en pärleport som passar för oss som kommer ifrån norr, för portarna riktar sig mot alla fyra väderstrecken. Folk ska komma från öster och väster och norr och söder. ”Gå ut i hela världen …”, sa Jesus. Och när vi kommer dit ska vi känna igen ”apostlarnas undervisning”, för det är den som är grunden för den himmelska staden. Så viktigt det är för alla förkunnare, präster, biskopar, att inte hitta på egna krumelurer när det gäller tron, utan förkunna vad apostlarna förmedlat, så att de man förkunnar för ska kunna känna igen sig när de går in i den himmelska staden.
Kom ihåg att be för alla förkunnare!
Förbön
Tack, käre Fader, för det hopp och den tröst du ger genom Johannes i hans bok med syner! Mycket är svårt att förstå, men hjälp oss att finna tryggheten hos dig när vi läser. Hjälp alla som har till uppgift att predika och undervisa, att det blir så att folk känner igen sig när man kommer till himmelen.
Denna kväll ber vi för hela din värld: Herre, förbarma dig, var med din mänsklighet i den kamp vi nu står i. Kom till de sjuka med helande, kom till de vårdande med vishet och kraft till fördjupad omsorg. Kom till ledande med vishet, kom till de oroliga och rädda med din frid. Och kom till din kyrka och hjälp henne att vara ett vittne om dig också i denna tid. Genom Jesus Kristus, din Son och vår Herre, Amen.
Herrens Bön
Vår Fader, du som är i himlen. Låt ditt namn bli helgat. Låt ditt rike komma. Låt din vilja ske, på jorden, såsom i himlen. Ge oss idag det bröd vi behöver, och förlåt oss våra skulder, liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss. Och utsätt oss inte för prövning, utan rädda oss ifrån det onda. Ditt är riket, din är makten och äran, i evighet, Amen.
Välsignelse
Må hoppets Gud fylla er tro med all glädje och frid och ge er ett allt rikare hopp genom den heliga andens kraft. (Rom 15:13)
Tack till vännen Göran Simonsson, som skrivit andakten denna kväll.
Dagligt Bröd 