Lördag, 11 Juli, 2020.
Psalm 238 – ”Jag lyfter mina händer”
eller: klicka här för en Spotify-lista med lovsång, eller här för en Spotify-lista med stilla musik.
Bön
Käre himmelske Fader, det är gott att få lita på att du hör oss när vi kommer till dig i bön. Nu ber jag om den stillhet som är av dig, så att jag förstår att du också är här just nu. I Jesu namn. Amen.
Bibelläsning – Psaltaren 121
En vallfartssång. Jag lyfter mina ögon upp till bergen: varifrån skall min hjälp komma? Min hjälp kommer från HERREN, som har gjort himmel och jord. Inte skall han låta din fot vackla, inte slumrar han som bevarar dig! Nej, han som bevarar Israel, han slumrar inte, han sover inte. HERREN är den som bevarar dig, HERREN är ditt skydd på din högra sida. Solen skall inte skada dig om dagen, ej heller månen om natten. HERREN skall bevara dig för allt ont, han skall bevara din själ. HERREN skall bevara din utgång och din ingång, från nu och till evig tid.
Betraktelse
God morgon! Idag är det lördag, dagen då Gud fullbordade skapelsen genom att vila. Först när vilan finns med i skapelsen är den fullbordad. Det är viktigt att vila. Att inte ”få” göra något är ett evangelium i en tid och ett samhälle präglat av duktighet, prestation, effektivitet, ständig uppkoppling…
Psaltarpsalmen idag kallas en vallfartssång. Tre gånger om året firades högtider i Jerusalem, dit folket från hela landet och judar från hela världen vallfärdade för att tillsammans vara inför Herren i templet. Maria, Josef och den 12-årige Jesus vallfärdade till templet den gång Jesus blev kvar där och Maria och Josef blev oroliga och fick söka efter honom. På Pingstdagen fanns det judar i Jerusalem som hade vallfärdat från hela världen, när Anden utgöts och lät apostlarna tala språk, så att alla kunde förstå. Han vill att du ska kunna förstå också! Då behöver du inte lära dig hebreiska, för Guds Ande har lärt apostlarna och deras efterföljare att tala svenska. Det är väl bra!
Nu gäller det din vallfart genom livet. Vad säger psaltarpsalmen om den? Psalmen talar om en trygghet, som jag önskar att du ska kunna ta till dig denna morgon och ha med dig under dagen.
”Varifrån ska min hjälp komma?” frågar den som skrivit psalmen. Han utgår ifrån att han behöver hjälp. Så är det för dig och mig också. Vi behöver hjälp, inte bara när vi har cyklat omkull eller blivit sjuka eller förlorat jobbet eller är i något krisläge. Vi behöver hjälp när vi vaknar en alldeles vanlig dag! Ofta har människor för sig att det vanliga, det klarar vi. Gud får vi be om hjälp, när det blir svårt. Det är som om Gud inte behövs om allt verkar vara OK. ”Kan själv!” lär sig små barn att säga tidigt. Men det är bättre att vänja sig vid att be om hjälp, även i ”normalläge”. Psalmisten vet var hjälpen finns: hos Herren, Israels Gud. Ingen tvekan. Han är skaparen och vet att vi är SÅ bräckliga, att vi är stoft. ”Kan själv???” Du kanske tycker att den eller den verkar så stark och stabil. Tänk om man ändå kunde vara som den! Men: bara den som hämtar sin styrka hos Herren, som har Herren som sin starkhet, är verkligt stark, och det är kanske en, som till det yttre verkar svag, om vi tittar bara med mänskoögon.
Psaltarpsalmen talar om hur Herren på alla sätt följer oss och våra steg genom livet. Han är vaken och han vakar över oss, dag och natt. Han är den som är närmast oss, ”på vår högra sida”. Han ska bevara vårt liv. Det kan komma många svårigheter över oss, men vårt liv bevarar han. Job, som har en bok uppkallad efter sig i Gamla testamentet, fick möta oerhört mycket svårt i sitt liv och undrade säkert vad orden i Psaltarpsalmen skulle betyda, att vara skyddad ”för allt ont”. Mycket fick Job utstå, men Åklagaren, som plågade Job, fick på Herrens befallning inte lov att ta hans liv. Vi är aldrig utlämnade åt ett ovisst öde. Vårt liv vilar i Guds händer. ”Han ska bevara din utgång och din ingång, från nu och till evig tid.” Tänk på det ordet dag för dag, när du går ut genom din dörr där hemma och när du kommer tillbaka hem igen! Och tänk på det ordet när det gäller hela livet. I barndom och ungdom går vi ut i livet. Det är vår ”utgång”. När vår tid på jorden är slut får vi gå hem, som Simeon säger i sin lovsång (se Luk 2:29-32). Det är vår ”ingång” – ingång till hemmet och härligheten hos Gud!
Stava på detta idag:
”Herren skall bevara min utgång och min ingång, från nu och till evig tid.”
Förbön
Tack, gode Fader, för att Du bevarar min utgång och min ingång! Låt mig minnas att min hjälp kommer från Dig, som har skapat himmel och jord. Tack för att Du bevarar mitt liv. Tack för vilan – och hjälp mig att vila med Dig och i Dig.
Käre Far, vi ber dig den här dagen för alla dem som längtar efter frid. Tack att du ger den frid som ingen annan och inget annat kan. Låt mig idag få vara ett vittne om den friden, den här dagen, i den här världen. Låt mig få bära din frid in i ofridens alla sammanhang. Genom din Son, Jesus Kristus, vår Herre.
Herrens Bön
Vår Fader, du som är i himlen. Låt ditt namn bli helgat. Låt ditt rike komma. Låt din vilja ske, på jorden, såsom i himlen. Ge oss idag det bröd vi behöver, och förlåt oss våra skulder, liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss. Och utsätt oss inte för prövning, utan rädda oss ifrån det onda. Ditt är riket, din är makten och äran, i evighet, Amen.
Välsignelse
Nåd och frid åt er i rikaste mått. (1 Pet 1:2b)
Tack till vännen Göran Simonsson, som skrivit andakten denna morgon.
Dagligt Bröd 