2020-07-02: Morgonandakt

Torsdag, 2 Juli, 2020
Psalm 447 ”Jesus, lär mig alltid tänka”

eller: klicka här för en Spotify-lista med lovsång, eller här för en Spotify-lista med stilla musik.

Bön

Ack, Herre Jesus, hör min röst, gör dig ett tempel i mitt bröst. Uti mitt hjärta bliv och bo, så har jag tröst och evig ro. Amen.

Bibelläsning – Markusevangeliet 14:26-31

När de hade sjungit lovsången gick de ut till Olivberget. Där sade Jesus till dem: ”Ni skall alla komma på fall, ty det står skrivet: Jag skall dräpa herden, och fåren skall skingras. Men när jag har uppstått skall jag gå före er till Galileen.” Då svarade Petrus: ”Även om alla andra kommer på fall, så skall inte jag göra det!” Jesus sade: ”Sannerligen, redan i natt, innan tuppen har galt två gånger, skall du tre gånger ha förnekat mig.” Men Petrus försäkrade: ”Om jag så måste dö med dig, skall jag aldrig förneka dig.” Och detsamma sade alla de andra.

Betraktelse

Att sjunga lovsången (”Hallelpsalmerna”, Psalt. 115–118) hörde till den långa påsknattens löftesrika ritual. Sedan man sjungit hela Israels hoppfulla längtanssång med sitt välkommen till Israels rätte konung, ”Välsignad vare han som kommer i Herrens namn”, kunde man gå till nattens vila, det som var kvar av den. Gruppen med Jesus drog sig ner för dalsidan norrut längs bäcken Kidron, till sitt nattkvarter nära oljepressen bland de lägre träden på Olivbergets västsluttning, Getsemane.

Någon glädjestämning vilade inte över gruppen. Jesus hade talat tungt och allvarligt om sin snara död, och dessutom meddelat rakt ut att en av hans närmaste, i själva tolvkretsen, skulle förråda honom. Det skulle bli skönt att bara få lägga sig ner och sova från det här. Och så säger Jesus, på vägen dit: ”Ni skall alla komma på fall. Själv skall jag dräpas, som ”herden”, och då kan ingen av er bestå, ni kommer att skingras totalt som får utan herde”. Och så några totalt obegripliga ord om att uppstå och gå till Galileen!? Va, ska han som död gå före oss? Till början, vad menar han? Dom hade aldrig förstått det där kryptiska om uppståndelse sedan – skulle han inte vinna och segra nu?

Och nu vi – nej! Det kan inte vara sant, det får inte vara sant! Säger han att vi alla kommer att svika honom, att vi till slut inte kommer klara slutprovet, någon av oss? Var alla dessa fantastiska år tillsammans med honom förgäves, ett misslyckande, ett svart intet till slut? – De protesterar alla, av alla krafter. Mest Petrus, som överdrivet och högfärdigt vill göra skillnad mellan sig och de andra. ”Även om alla andra kommer på fall, så ska jag inte göra det!” Jag älskar dig mest av alla, är trofastast, uthålligast, modigast, bäst, störst. Jovisst, en storm av bedyranden, trohetsförklaringar, löften om att stå kvar vid hans sida vad som än händer – tyvärr utan någon effekt utom en stunds ljudvågor i luften.

Här kan det vara på sin plats att peka på ett samband. Här hos Mark. (och hans trogna åtföljare Matt.) gör Petrus en kontrast mellan sig och de andra lärjungarna, som Luk. och Joh. inte har. Men det är i Joh. 21 som Jesus tre gånger – en gång för varje förnekelse – frågar Petrus om han älskar honom. Och just första gången lyder frågan: ”Älskar du mig mer än de andra gör?” – du har nämligen påstått det. Och Petrus som vet det alla vet nu, att han och han ensam har förnekat Jesus offentligt, tre gånger, med eftertryck och ed, säger ändå – kanske med gråten i halsen – ja, Jesus, du vet det. Det är sant att han svek, gruvligt, men det är också sant att han intensivt älskar Jesus, fastän han inte är förtjänt av att någonsin bli tagen till nåder igen (jfr Matt. 10:33).

Jesus är barmhärtig nog (jo!) att varna Petrus för att hans prövning kommer mycket snart, innan morgonens andra tuppgalande. Fallet kommer, men inte fördömelsen. Ja, låt oss noga märka vad Jesus inte sa! Han sa inte: ”Gå bort ifrån mig, ni förbannade och hopplösa svikare!” Nej, märkligt nog ska de vara kvar så länge det går, fastän deras stöd och bidrag saknar varje tyngd och uthållighet; snarast är de väl en black om foten. Men även sådana tyngande hjälpar kan vara vittnen, och det är deras uppgift livet ut. De kan aldrig tro eller påstå något annat än att grunden för varje lärjungaskap hos Jesus är den oförtjänta nåden i syndernas förlåtelse.

Förbön

Tack, käre Herre, för den här nya dagen. Tack för att du, käre far, också den här dagen vill visa mig en liten bit till på den väg som leder till dig, och på de saker, personer och händelser som du har ställt upp vid vägkanten. Låt den här dagen få bli en lektion i din lärjungaskola, och hjälp mig att bygga mitt liv med dig på din förlåtelse och nåd, som är ny varje morgon.

Vi ber också den här dagen om din närvaro i och ditt förbarmande över den här världen. Kom särskilt, käre Herre, till alla som i sina liv och sina arbeten tjänar andra. Kom med glädje och kraft till alla som på något sätt ger av sig själva till andra människor. Välsigna alla goda tankar, gärningar och ord, också hos oss, också idag. I Jesu namn. Amen.

Herrens Bön

Vår Fader, du som är i himlen. Låt ditt namn bli helgat. Låt ditt rike komma. Låt din vilja ske, på jorden, såsom i himlen. Ge oss idag det bröd vi behöver, och förlåt oss våra skulder, liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss. Och utsätt oss inte för prövning, utan rädda oss ifrån det onda. Ditt är riket, din är makten och äran, i evighet, Amen.

Välsignelse

Väx till i nåd och i kunskap om vår herre och frälsare Jesus Kristus. Hans är härligheten, nu och till evighetens dag, Amen. (2 Pet 3:18).

Tack till vännen Bengt Holmberg som skrivit andakten denna morgon.

%d bloggare gillar detta: