2020-06-18: Morgonandakt

Torsdag, 18 Juni, 2020.
Psalm 111 – ”Kristus kommer, Davids Son”

eller: klicka här för en Spotify-lista med lovsång, eller här för en Spotify-lista med stilla musik.

Bön

Ack, Herre Jesus, hör min röst, gör dig ett tempel i mitt bröst. Uti mitt hjärta bliv och bo, så har jag tröst och evig ro. Amen.

Bibelläsning – Markusevangeliet 11:1-11

När de närmade sig Jerusalem och var vid Betfage och Betania vid Olivberget skickade han i väg två av sina lärjungar och sade till dem: ”Gå bort till byn där framme. När ni kommer in i den hittar ni genast en ungåsna som står bunden där, en som ännu ingen har suttit på. Ta den och led hit den. Om någon frågar er vad ni gör, så svara: Herren behöver den, och han skall strax skicka tillbaka den.” De gav sig i väg och såg en ungåsna stå bunden ute på gatan vid en port, och de tog den. Några av dem som stod där frågade: ”Vad gör ni? Tar ni åsnan?” Lärjungarna svarade som Jesus hade sagt, och då lät man dem gå. De ledde åsnan till Jesus och lade sina mantlar på den, och han satte sig upp på den. Och många bredde ut sina mantlar på vägen, andra strödde ut löv som de tog från träden runt om. Och de som gick före och de som följde efter ropade: ”Hosianna! Välsignad är han som kommer i Herrens namn. Välsignat vår fader Davids rike som nu kommer! Hosianna i höjden!” Så kom han in i Jerusalem och gick till templet. Och när han hade sett på allt vände han tillbaka till Betania med de tolv, eftersom det redan var sent.

Betraktelse

Här ger Jesus intrycket av att ha en genomtänkt plan och veta precis vad han vill göra, steg för steg. Det han planerar är utan minsta tvekan en messiansk demonstration, ett rollspel som alla tusentals judiska påskpilgrimer i och utanför den heliga staden begrep direkt. En av de sista böckerna i Tolvprofetboken (de tolv små profeterna, dvs. de korta skriftrullarna, som följer efter de fyra stora, Jesaja, Jeremia, Hesekiel och Daniel) är Sakarja. I dess nionde kapitel finns en av de välkända profetiorna om den Guds Smorde (konung) som Gud skulle sända sitt folk till befrielse och upprättelse.

Ropa ut din glädje, dotter Sion, jubla, dotter Jerusalem! Se, din konung kommer till dig. Rättfärdig är han, seger är honom given. I ringhet kommer han, ridande på en åsna, på en ung åsnehingst. Jag skall förinta alla stridsvagnar i Efraim, alla hästar i Jerusalem. Krigets vapen skall förintas. Han skall förkunna fred för folken, och hans välde skall nå från hav till hav, från floden till världens ände. (Sak. 9:9–10).

Det talas om ”seger” i profetian, men den är ”given”, helt okrigisk och inte vunnen med våld. Den här kungen kommer inte på typiskt kungasätt med demonstrativ militär makt, inridande från öster på det stora stridsdjuret häst, utan på det osnabba transportdjuret åsna, så löjligt lågt att den ridandes fötter nästan släpar i marken. Den messianska demonstrationen är på ett sätt en fredsdemonstration, ett utropande av att här kommer den rättfärdige konung Fred till sin stad och sin kungavärdighet. – Det fanns betydligt mer krigiska typer av messiasförväntan i den samtida judendomen, särskilt de som drömde om militär seger över världsmakten Rom, som med järnhand införlivat Israels land i sitt imperium sedan mer än hundra år.

För att stryka under vilket drama och vilken roll som utspelades här, gav Jesu följe sina hyllningar till honom med mantlar på riddjuret och grönskande kvistar på marken, samtidigt som de sjöng den kungapsalm ur Psaltaren (118), som alla judar sjöng varje påsk i hopp och bön om att den här påsken skulle bli den utlovade Messias ankomst, ”Välsignad den som kommer i Herrens namn!”. Jesus rider dock bara fram till templet och går in och ser sig om därinne – det hör till den skarpa fortsättning på sin messias-demonstration som han förbereder att utföra nästa dag. – Men det hela är trots det avsiktligt offentliga i rollspelet så pass småskaligt och ännu framåtpekande att det inte orsakar något stormande välkommen i staden av lyckliga anhängare i hundra- eller tusental – eller någon militär eller polisiär utryckning mot Jesus. På kvällen går Jesus och hans följare ut ur det pilgrimspackade Jerusalem till vännerna i Betania, där de har funnit nattkvarter. Hans Messiasauktoritet har ännu bara börjat synas, men inte etablerats som ett faktum i hjärtat av gudsstaden.

Det är ändå inte ett låtsasspel Jesus börjat, för att väcka intresse för sin sak. Han menar på fullt allvar att han är av Gud sänd som Messias, Israels rätte konung. Tror han för den skull att han i morgon kommer att bli erkänd som det och bli buren av folkets händer som deras efterlängtade kung? Nej, han vet vad som kommer att hända och hur det ska gå till slut. Men ändå är det sanningen som kommer att proklameras på tre språk från tavlan som sätts upp på hans kors: ”Judarnas konung”. Det är menat som hån av den dömde och en sarkastisk grimas åt hans folk, men det är likafullt dagens sanning. Och evig sanning.

Detta säger något viktigt om hur Jesus kommer till var och en av oss, i våra liv. Även där vill han dra in – med fred och försoning, OCH som konung, rättmätig härskare, trodd, åtlydd, älskad. Vill jag ta emot honom som detta och ”låt(a) Ditt rike komma” i det lilla område som är mitt, alltså mitt liv?

Förbön

Käre Herre, tack för den här nya dagen dagen. Tack att du för min skull red in i Jerusalem som en ödmjuk kung, och med fredens och försoningens budskap. Denna morgon ber jag dig: hjälp mig att ge dig samma plats i mitt hjärta, så att jag tydligare än förr förstår att du är både min räddare, min broder och min härskare.

Vi ber också den här dagen om din närvaro i och ditt förbarmande över den här världen. Kom särskilt, käre Herre, till alla som i sina liv och sina arbeten tjänar andra. Kom med glädje och kraft till alla som på något sätt ger av sig själva till andra människor. Välsigna alla goda tankar, gärningar och ord, också hos oss, också idag. I Jesu namn. Amen.

Herrens Bön

Vår Fader, du som är i himlen. Låt ditt namn bli helgat. Låt ditt rike komma. Låt din vilja ske, på jorden, såsom i himlen. Ge oss idag det bröd vi behöver, och förlåt oss våra skulder, liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss. Och utsätt oss inte för prövning, utan rädda oss ifrån det onda. Ditt är riket, din är makten och äran, i evighet, Amen.

Välsignelse

Väx till i nåd och i kunskap om vår herre och frälsare Jesus Kristus. Hans är härligheten, nu och till evighetens dag, Amen. (2 Pet 3:18).

Tack till vännen Bengt Holmberg som skrivit andakten denna morgon.

%d bloggare gillar detta: