2020-06-16: Kvällsandakt

Tisdag, 16 Juni, 2020.

Psalm 135 – ”Se, vi går upp till Jerusalem”

eller: klicka här för en Spotify-lista med lovsång, eller här för en Spotify-lista med stilla musik.

Bön

Käre Far, kom denna kväll med den stillhet som är av dig. Öppna mitt hjärta och mina sinnen med och för din närvaro, ditt tilltal och din omsorg. Möt mig nu, när jag nalkas dig. I Jesu namn, Amen.

Bibelläsning – Markusevangeliet 10:32-34

De var nu på väg upp mot Jerusalem, och Jesus gick först. De var fyllda av bävan, och de andra som följde med var rädda. Då samlade han de tolv och talade om för dem vad som skulle hända med honom: »Vi går nu upp till Jerusalem. Människosonen skall utlämnas åt översteprästerna och de skriftlärda, och de skall döma honom till döden och utlämna honom åt hedningarna, som skall göra narr av honom och spotta på honom, prygla honom och döda honom, och efter tre dagar skall han uppstå.«

Betraktelse

Det står några intressanta detaljer i den här texten. Den första är att Jesus gick först.

Jesu uppdrag på jorden närmar sig sitt klimax. Detta är tredje gången i Markusevangeliet som Jesu förutsäger sin död och uppståndelse. Vad lärjungarna trodde vet vi inte, men de verkar inte ha förstått vad Jesus pratade om. Men till skillnad från de andra två förutsägelserna visar denna att Jesus nu har en annan målmedvetenhet än innan eftersom han nämner slutdestinationen: Jerusalem. Jerusalem var inte långt borta, varken geografiskt eller tidsmässigt, och Jesus mediterade säkert mycket över orden från Jesaja 50:7: Hann fann sig i lidandet, han öppnade inte din mun. Han var som lammet som leds till slakt eller tackan som är tyst när hon klipps, han öppnade inte sin mun.

Den andra detaljen är att de som följde med var rädda. Men det verkar inte vara de tolv som Markus refererar till. Förmodligen är det en större grupp människor som vallfärdar med Jesus mot Jerusalem för att fira påsk. Att gå tillsammans med någon de trodde var Messias, mot det politiska och religiösa centrum under den största högtiden på året var fyllt med en elektrisk atmosfär som kunde provocera revolution och krig med Rom. Rädsla är en naturlig reaktion.

Den tredje detaljen är att ur denna större grupp samlar Jesus de tolv och ger den tredje förutsägelsen om sitt lidande, som innefattar fler detaljer än de tidigare. Jesus beskriver egentligen hela passionsberättelsen i korthet: Det kommer äga rum i Jerusalem, Jesus ska överlämnas till översteprästerna och de skriftlärda som kommer att döma honom till döden. Därefter ska han överlämnar till hedningarna, alltså romarna, som kommer att göra narr av honom, prygla honom och döda honom. Men efter tre dagar kommer han att uppstå. I parallelltexten i Luk 18:34 står det att Av detta begrep lärjungarna ingenting. Vad han menade var fördolt för dem, och de kunde inte förstå vad han sade. Vi kan anta att Markusevangeliets tystnad insinuerar samma slutsats.

Detta är alla människors reaktion till det kristna budskapet. Det är fördolt för oss. Vi kan bara se till oss själva och se att djupet i kristendomen avslöjas för oss lite åt gången. Det som är självklart för vår tro idag var kanske helt otänkbart för 10 år sedan. Det är för att Gud måste göra som Jesus med förutsägelserna, han måste avslöja lite åt gången. Det är ingen slump att evangelierna så många gånger använder jordbruksliknelser. Tron är något som måste växa, lite åt gången. Under tiden får vi vänta och låta Gud påminna oss om vad Jesu har gjort för oss.

Förbön

Herre, vi tackar dig för att din Son villigt gick upp till Jerusalem för att genomlida allt detta för att vi skulle få förlåtelse för våra synder. Tack för att han har segrat över döden och därigenom gett oss löftet om evigt liv tillsammans med dig. Vi ber att du ständigt påminner oss om detta och inte döljer det för oss. Ge oss ödmjuka hjärtan som kan erkänna att vi inte vet allt. Ge oss större och djupare insikter i det mysterium som du är.

Denna kväll ber vi dig: håll din beskyddande hand över allt levande i den natt som nu kommer. Låt dem som ska sova få somna in i frid och imorgon vakna upp till en ny dag av nåd. Låt dem som i natt ska vaka och arbeta få känna att du bär också i nattens timmar. Vi ber om ditt förbarmande över världen, över vårt land och över alla människor. Kom med din närvaro och frid på ett nytt sätt, i våra liv och i våra sammanhang, i det vi tänker, säger och gör. Genom din Son, Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

Herrens Bön

Vår Fader, du som är i himlen. Låt ditt namn bli helgat. Låt ditt rike komma. Låt din vilja ske, på jorden, såsom i himlen. Ge oss idag det bröd vi behöver, och förlåt oss våra skulder, liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss. Och utsätt oss inte för prövning, utan rädda oss ifrån det onda. Ditt är riket, din är makten och äran, i evighet, Amen.

Välsignelse

Nåd från vår herre Jesus Kristus, kärlek från Gud och gemenskap från den heliga Anden åt er alla. (2 Kor 13:13)

Tack till vännen Måns Norrsén, präst i Markaryd, som skrivit andakten denna kväll.