2020-06-11: Morgonandakt

Torsdag, 11 Juni, 2020.
Psalm 166 – ”Sorlet har dött från väg och dammigt vimmel”

eller: klicka här för en Spotify-lista med lovsång, eller här för en Spotify-lista med stilla musik.

Bön

Ack, Herre Jesus, hör min röst, gör dig ett tempel i mitt bröst. Uti mitt hjärta bliv och bo, så har jag tröst och evig ro. Amen.

Bibelläsning – Markusevangeliet 9:2-13

Sex dagar senare tog Jesus med sig Petrus, Jakob och Johannes och gick med dem upp på ett högt berg, där de var ensamma. Där förvandlades han inför dem: hans kläder blev skinande vita, så vita som ingen blekning i världen kan göra några kläder. Och de såg både Mose och Elia som stod och talade med Jesus. Då sade Petrus till Jesus: ”Rabbi, det är bra att vi är med. Låt oss göra tre hyddor, en för dig, en för Mose och en för Elia.” Han visste inte vad han skulle säga, de var alldeles skräckslagna. Då kom ett moln och sänkte sig över dem, och en röst hördes ur molnet: ”Detta är min älskade son. Lyssna till honom.” Och plötsligt, när de såg sig om, kunde de inte se någon annan där än Jesus. När de gick ner från berget förbjöd han dem att berätta för någon vad de hade sett, innan Människosonen hade uppstått från de döda. De fäste sig vid orden och undrade sinsemellan vad som menades med att uppstå från de döda. Och de frågade honom: ”Varför säger de skriftlärda att Elia först måste komma?” Han svarade: ”Visst kommer Elia först och återställer allt. Men varför står det då skrivet att Människosonen skall lida mycket och bli föraktad? Jag säger er: Elia har redan kommit, men med honom gjorde de som de ville, som det står skrivet om honom.”

Betraktelse

Denna extraordinära händelse är det bara tre av de tolv som får vara med om. Den innersta gruppen, Petrus och bröderna Jakob och Johannes Sebedeusson, som i den äldsta kyrkan (i Jerusalem) kallades ”pelarna” på grund av sin utvaldhet, får se något som deras medapostlar inte fick se: att Jesus egentliga, himmelska härlighet för några minuter blir synlig. Redan den lysande anblicken av hans person och kläder utan de filter som annars alltid skyddade jordiska sinnen från att bländas och gå sönder, var nästan mer än de tre pelarna kunde ta in. Det är överväldigande härligt och fruktansvärt, ”de var alldeles skräckslagna”.

Den skräck som Guds alltför starka närvaro väcker får i efterhand förklara varför Petrus kommer med sitt dumsnälla erbjudande: ”Det är bra att vi tre från Hyddbyggarna AB i Kafarnaum är med, som på nolltid kan smälla upp tre hyddor åt er tre, himmelska höga …”. Petrus tycks mest komma ihåg sin egen replik, och vill liksom be om ursäkt för den direkt. Till och med berättandet om vad de såg glömmer det väsentliga – hur Jesus såg ut, hur nära vittnena var Mose och Elia (hur visste de att de var dom?), om de hörde vad de himmelska talade om, osv. – Sedan kom Molnet över dem och de hör vad Guds Röst säger om Jesus, och (vet vi från Matteus; Petrus, som berättar via Markus, fick inte med det heller) kastar sig till marken i ännu större skräck, och ser inget förrän Jesu röst och beröring återför dem till den vanliga, uthärdliga verkligheten.

Nå, det ankommer inte oss att klandra Petrus eller de andra för att de ger en så klen rapport om denna otroliga, obeskrivliga erfarenhet. Vårt mänskliga förstånd och vårt språk räcker bara inte till för att ta emot en sådan upplevelse och vittna om den efteråt. Den skulle inte heller vittnas om direkt; nej, faktiskt inte alls förrän efter Jesu uppståndelse från de döda. Då skulle den tas fram och meddelas de andra som en hjälp att förstå en aning mer av vad ”uppståndelse från de döda” och Jesu härlighet är.

Så är det med oss alla som fått nåden att erfara något av Guds realitet och Jesu härlighet i våra egna liv: vi kan aldrig beskriva det tillräckligt klart och övertygande med våra ord, fastän det är det djupaste och sannaste vi varit med om. Det viktiga är att vi är trogna det Gud visade oss.

Förbön

Tack, käre Herre, för den här nya dagen och för att du bjuder på varje ny dag. Tack att jag i mitt liv har fått ana något av vem du är, trots att det kan vara svårt att beskriva. Den här dagen ber jag dig: visa mig mer av din härlighet, gör mig mottaglig för mer av dig, så att din närvaro lyser igenom mig den här dagen.

Käre far, den här dagen ber vi på nytt om din närvaro och ditt ingripande i världen och i allt det som sker i den just nu. Gode Gud, kom med vishet till de styrande, med helande till de sjuka, med kraft till de vårdande, med frid till de döende. Led oss igenom den här dagen, så att det får bli en dag till din ära och i din närhet. Låt oss den här dagen få upptäcka något mer av dig och av din kärlek till oss. Genom din Son, Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

Herrens Bön

Vår Fader, du som är i himlen. Låt ditt namn bli helgat. Låt ditt rike komma. Låt din vilja ske, på jorden, såsom i himlen. Ge oss idag det bröd vi behöver, och förlåt oss våra skulder, liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss. Och utsätt oss inte för prövning, utan rädda oss ifrån det onda. Ditt är riket, din är makten och äran, i evighet, Amen.

Välsignelse

Väx till i nåd och i kunskap om vår herre och frälsare Jesus Kristus. Hans är härligheten, nu och till evighetens dag, Amen. (2 Pet 3:18)

Tack till vännen Bengt Holmberg som skrivit andakten denna morgon.

%d bloggare gillar detta: