2020-05-15: Kvällsandakt

Fredag, 15 Maj, 2020.
Psalm 261 – ”Tack, min Gud”

eller: klicka här för en Spotify-lista med lovsång, eller här för en Spotify-lista med stilla musik.

Bön

Käre far, jag ber dig om stillhet och ro. Tack att jag får vara i din närhet, att jag får vila i din famn. Tack också att du har något att säga mig just i den här stunden. Hjälp mig nu att lyssna till det. I Jesu namn. Amen.

Bibelläsning – Markusevangeliet 2:23-28

”En sabbat tog han vägen genom sädesfälten, och lärjungarna började rycka av ax medan de gick. Då sade fariseerna till honom: ”Varför gör de sådant på sabbaten som inte är tillåtet?” Han svarade: ”Har ni aldrig läst vad David gjorde när han och hans män blev hungriga och inte hade något att äta? Han gick in i Guds hus – det var när Evjatar var överstepräst – och åt upp skådebröden, som inga andra än prästerna får äta, och gav också dem som var med honom.” Och Jesus sade till dem: ”Sabbaten blev till för människan och inte människan för sabbaten. Alltså är Människosonen herre också över sabbaten.””

Betraktelse

Vår vandring genom Markus evangelium fortsätter. Vi har tidigare på denna vandring sett hur Jesus steg för steg visar vem han är och vilka anspråk han gör. Om vi översiktligt skummar igenom de avsnitt vi hittills läst i Markus märker vi detta: Jesus har sagt att Guds rike är nära och uppmanar oss att tro på budskapet (1:15), han har kallat lärjungar att följa honom, undervisat i olika sammanhang, botat sjuka och drivit ut onda andar. Han har talat om och förmedlat Guds förlåtelse (2:5), talat om hur han kommit för att kalla syndare (2:17) och om bruket att fasta (2:18-22). Människor har blivit överväldigade av det Jesus sagt och gjort, ryktet om honom har spridit sig, och de religiösa företrädarna har fått upp ögonen för honom.

I läsningen denna kväll ser vi att Jesus nu undervisar utifrån en mycket central företeelse inom judisk tro och judiskt liv: sabbaten, vilodagen, som har sitt ursprung redan i skapelsen, då Gud själv genom att den sjunde dagen vila fullbordade sitt skapelseverk (se 1 Mos 2:1-3). När Guds utvalda folk senare mottog den lag som de skulle leva i som Guds egendomsfolk, var budet om att hålla sabbatsdagen helig ett av de bud som Gud gav sitt folk (se 2 Mos 20:8-11, 5 Mos 5:12-15).

I läsningen denna kväll ser vi hur Jesus talar om detta bud på ett nytt sätt, där sabbaten beskrivs som ett av Guds sätt att uttrycka sin omsorg om människor, snarare än som enbart ett bud som han ålägger människor att följa. Det innebär inte att budet om sabbaten har upphävts eller blivit till något vi kan välja att göra som vi vill med. Men Jesus talar om hur Sabbaten blev till för människan: budet att låta en dag i veckan få bli en dag av vila och en särskild dag i Guds närhet är ett uttryck för Guds omsorg om oss och hans längtan efter att vi ska ta oss tid med honom. Och Jesus hänvisar bakåt, till en händelse på Kung Davids tid, fast rotad som han är i sitt judiska urpsrung och i sin judiska identitet.

När Jesus talar om sig själv som människosonen som är herre också över Sabbaten, så gör han ett stort anspråk, han visar ytterligare något av vem han är och vad han har att säga, precis som vi sett att Jesus tidigare har gjort i Markus evangelium, och kommer att fortsätta med. Men har gör det inte för sin egen skull, utan för vår skull och för Guds rikes skull, för att Gud har ett ärende till hela sin mänsklighet och till oss som är hans älskade barn var och en. Det skulle vara också vår motivation, i vårt arbete för Guds rike och mänsklighet, idag och alla dagar.

Förbön

Käre Far, tack för den här dagen. Du vet vad den har innehållit och vad det gjorde med mig. Tack att du i kärlek till din skapelse och till dina barn har gett oss budet att hålla vilodagen helig. Låt vår sabbat få vara en särskild dag med dig och ett nav i vårt liv med dig. Hjälp oss att inte se på dina bud som begränsningar, utan att ta till oss dem som de möjligheter och kärleksförklaringar de är.

Denna kväll ber vi dig, Gud, vaka över dem som vakar eller gråter den här natten, och låt dina änglar hålla vakt över dem som sover. Kom med helande till de sjuka, med tröst till de lidande, med vila till de trötta. Låt vår sista tanke innan vi somnar få vara på dig och din kärlek, och låt vår första tanke när vi vaknar imorgon vara detsamma. Allt vi har, och allt vi bär, överlämnar vi i dina goda och starka armar. I Jesu namn. Amen.

Herrens Bön

Vår Fader, du som är i himlen. Låt ditt namn bli helgat. Låt ditt rike komma. Låt din vilja ske, på jorden, såsom i himlen. Ge oss idag det bröd vi behöver, och förlåt oss våra skulder, liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss. Och utsätt oss inte för prövning, utan rädda oss ifrån det onda. Ditt är riket, din är makten och äran, i evighet, Amen.

Välsignelse

Må vår herre Jesus Kristus själv och Gud, vår fader, som älskar oss och i sin nåd har gett oss evig tröst och säkert hopp, uppmuntra och styrka er till allt gott i gärning och ord. (2 Thess 2:16-17)

%d bloggare gillar detta: