Lördag, 18 April, 2020.
Psalm 37 – ”Kristus är världens ljus, han och ingen annan”
eller: klicka här för en Spotify-lista med lovsång, eller här för en Spotify-lista med stilla musik.
Bön
Gud, du som är mitt hjärtas längtan, jag ber dig: stilla min längtan, släck min törst efter dig. Möt mig nu, när jag nalkas dig, och låt mig få höra dig tala de ord som du har tänkt för mig. I Jesu namn. Amen.
Bibelläsning – Johannesevangeliet 14:8-11
”Filippos sade: ”Herre, visa oss Fadern, det är nog för oss.” Jesus svarade: ”Så länge har jag varit tillsammans med er, och ändå känner du mig inte, Filippos? Den som har sett mig har sett Fadern. Hur kan du då säga: Visa oss Fadern? Tror du inte att jag är i Fadern och Fadern i mig? De ord jag säger er, dem talar jag inte av mig själv; Fadern är i mig och utför sina gärningar. Tro mig när jag säger att jag är i Fadern och Fadern i mig. Eller tro åtminstone för gärningarnas skull.””
Betraktelse
I andakten i morse fick vi i bibelläsningen lyssna till en liten bit av ett samtal, där Jesus talar med sina lärjungar om att han är vägen till Fadern. I läsningen den här kvällen får vi lyssna till ytterligare en liten bit av detta samtal. Och också nu ikväll talar Jesus om sig själv och om sin relation till Fadern.
Lärjungen Filippos ber att Jesus ska visa dem Fadern, att det är nog för dem. Men Jesus invänder mot detta och förklarar att den som känner honom har begrepp och insikter också om vem Fadern är, eftersom Jesus och Fadern är ett, lever och verkar i en gemenskap med varandra. Och denna gemensamhet tar sig flera uttryck, det visar de verser vi läser denna kväll.
Dels handlar det om en gemenskap i varandet och i hur de uppenbarar sig för människor. Jesus förklarar att den som har sett mig har sett Fadern, och med sin fråga till Filippos visar han att jag är i Fadern och Fadern i mig. På ett annat ställe i sitt evangelium beskriver Johannes Faderns och Jesu gemenskap, men med annorlunda ord: Ingen har någonsin sett Gud. Den ende Sonen, själv Gud och alltid nära Fadern, har förklarat honom för oss (Joh 1:18). Sonen är själv Gud, alltid nära Fadern, och den som förklarar honom.
Men mellan Jesus och Fadern finns också en gemenskap som tar sig uttryck i ord och i handling. Jesus säger ju: De ord jag säger er, dem talar jag inte av mig själv; Fadern är i mig och utför sina gärningar. När vi läser och hör om Jesu ord och gärningar, då kan vi alltså också ana och förstå något av Faderns tankar för och inställning till oss. Jesu kärleksfulla ord och handlingar är alltså en hälsning från Fadern, till oss.
Gud – Fadern, Sonen och den Helige Ande – är en helig och kärleksfull gemenskap, som söker samma heliga och kärleksfulla gemenskap också med oss, också den här dagen.
Förbön
Käre himmelske far, jag tackar dig för den här dagen. Du vet vad den har innehållit och inneburit för mig, precis som du vet om vad jag bär på, tänker och känner just nu. Gud, du som själv är och vill gemenskap och enhet, hjälp mig att skapa enhet i mitt liv och låt mig få uppleva nya djup av gemenskap med dig.
Herre, också den här kvällen ber och ropar vi till dig för hela din värld. Käre far, låt fler människor få förstå och uppleva gemenskapen med dig som själv är gemenskap. Tack för din trofasthet, för att du inte överger oss, inte heller i den här tiden. Kom nu i denna natt med din frid till alla människor, både till dem som sover och till dem som vakar. För ditt namns och din barmhärtighets skull. Allt detta ber vi genom Jesus Kristus, din Son och vår Herre. Amen.
Herrens Bön
Vår Fader, du som är i himlen. Låt ditt namn bli helgat. Låt ditt rike komma. Låt din vilja ske, på jorden, såsom i himlen. Ge oss idag det bröd vi behöver, och förlåt oss våra skulder, liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss. Och utsätt oss inte för prövning, utan rädda oss ifrån det onda. Ditt är riket, din är makten och äran, i evighet, Amen.
Välsignelse
Nåd och frid åt er i rikaste mått. (1 Pet 1:2b)
Dagligt Bröd 