2020-04-10: Morgonbön

Fredag, 10 April, 2020
Psalm 452 – ”O Jesu kär, vad har väl du förbrutit”

eller: klicka här för en Spotify-lista med lovsång, eller här för en Spotify-lista med stilla musik.

Bön

Gud, du kallar oss till att vara dina tjänare och till att lyssna till din röst. Hjälp mig att idag tjäna dig, och att just nu bli stilla inför och uppmärksam på det som du vill säga. Amen.

Bibelläsning – Matteusevangeliet 27:1-44

”På morgonen beslöt alla översteprästerna och folkets äldste att försöka få Jesus avrättad. De lät binda honom, förde bort honom och överlämnade honom åt Pilatus, ståthållaren.

När Judas, som hade förrått honom, såg att Jesus blivit dömd, ångrade han sig. Han lämnade tillbaka de trettio silvermynten till översteprästerna och de äldste och sade: ”Jag har syndat och förrått oskyldigt blod.” De svarade: ”Vad angår det oss? Det är din sak.” Då kastade han in pengarna i tempelhuset och gav sig av därifrån och gick bort och hängde sig. Översteprästerna tog pengarna och sade: ”Det går inte att lägga dem i offerkistan, eftersom det är blodspengar.” Och de beslöt att i stället köpa Krukmakaråkern till begravningsplats för främlingar. Därför heter denna åker ännu i dag Blodsåkern. Så uppfylldes det som sagts genom profeten Jeremia: De tog de trettio silvermynten, priset på den prissatte, honom som några israeliter bestämde priset på, och gav dem i betalning för Krukmakaråkern, så som Herren hade befallt mig.

Jesus ställdes nu inför ståthållaren. Denne frågade honom: ”Du är alltså judarnas kung?” Jesus svarade: ”Du själv säger det.” Och när han anklagades av översteprästerna och de äldste svarade han inte. Då sade Pilatus till honom: ”Hör du inte vad de beskyller dig för?” Men han svarade inte på en enda fråga, och ståthållaren blev mycket förvånad.

Vid högtiden brukade ståthållaren frige en fånge efter folkets önskan. Det fanns just då en känd fånge som hette Jesus Barabbas. När folket nu var samlat frågade Pilatus: ”Vem vill ni att jag skall frige, Jesus Barabbas eller den Jesus som kallas Messias?” Han visste att det var av avund mot Jesus som man hade utlämnat honom. Medan han satt på domartribunen fick han detta bud från sin hustru: ”Du skall inte ha med den där rättfärdige mannen att göra. Jag har haft mardrömmar i natt för hans skull.” Men översteprästerna och de äldste övertalade folket att begära Barabbas fri och få Jesus dödad. Ståthållaren sade nu till dem: ”Vilken av de båda vill ni att jag skall frige?” De svarade: ”Barabbas.” Pilatus frågade: ”Vad skall jag då göra med den Jesus som kallas Messias?” Alla svarade: ”Han skall korsfästas!” Han frågade: ”Vad har han gjort för ont?” Men de ropade ännu högre: ”Han skall korsfästas!”

När Pilatus såg att ingenting hjälpte utan att oron bara blev värre, tog han vatten och sköljde sina händer inför folket och sade: ”Jag är oskyldig till den här mannens blod. Detta får bli er sak.” Men hela folket ropade: ”Hans blod må komma över oss och våra barn.” Då frigav han Barabbas, men Jesus lät han prygla och utlämnade honom sedan till att korsfästas.

Då förde ståthållarens soldater Jesus till residenset och samlade hela vaktstyrkan omkring honom. De tog av honom kläderna och hängde på honom en röd soldatkappa och vred ihop en krans av törne och satte den på hans huvud och stack en käpp i högra handen på honom. Sedan föll de på knä för honom och hånade honom och sade: ”Leve judarnas konung.” De spottade på honom och tog käppen och slog honom i huvudet. Och när de hade hånat honom tog de av honom kappan och satte på honom hans egna kläder och förde bort honom för att korsfästa honom.

På vägen ut träffade de på en man från Kyrene vid namn Simon, och honom tvingade de att bära hans kors. När de kom till ett ställe som kallas Golgota, vilket betyder Skallen, gav de honom vin att dricka, blandat med galla. Han smakade på det men ville inte dricka. När de hade korsfäst honom delade de upp hans kläder genom att kasta lott om dem, och sedan slog de sig ner där och vaktade honom. Ovanför hans huvud hade de satt upp anklagelsen mot honom som löd: Detta är Jesus, judarnas konung.

Samtidigt med honom korsfästes två rövare, den ene till höger och den andre till vänster om honom. De som gick förbi smädade honom och skakade på huvudet och sade: ”Du som river ner templet och bygger upp det igen på tre dagar – hjälp dig själv nu, om du är Guds son, och stig ner från korset.” Översteprästerna, de skriftlärda och de äldste gjorde också narr av honom och sade: ”Andra har han hjälpt, sig själv kan han inte hjälpa. Han är Israels kung, nu får han stiga ner från korset, så skall vi tro på honom. Han har satt sin lit till Gud. Nu får Gud rädda honom, om han bryr sig om honom. Han har ju sagt att han är Guds son.” På samma sätt blev han skymfad av rövarna som var korsfästa tillsammans med honom.”

Betraktelse

Den här dagen är en särskild dag. Därför är också den här morgonens text lång. Idag är den dag då allt det goda som hör den kristna tron till, allt det som Jesus har sagt om Guds rike, alla de tecken och under han har gjort, alla de löften som han har gett till dem som kommer till honom, allt det ser ut att sluta i ett nederlag. Sedan, två dagar senare, visade det sig att så inte var fallet, men just den här dagen, verkar det så. Och just den här dagen är också en dag fylld av lidande, men ett lidande som inte var förgäves, för det skedde för din och min skull, med dig och mig i åtanke. På så sätt fanns vi med den där dagen, och därför är det gott om vår tanke den här dagen, går till den där dagen. För vi var med redan då.

Jag har en bild av att den här dagen var en särskild dag på ett annat sätt för, låt säga, några decennier sedan. Äldre släktingar till mig har berättat om sin barndoms långfredagar: allt var stängt, man fick inte vara ute och leka eller knappt göra någonting. Man skulle vara stilla. Jag tänker mig att detta var för att människor skulle ges tillfälle till att fundera över det som skedde på Golgata för så länge sedan, men jag kan inte veta säkert. Hur som helst ser det ut på ett annat sätt idag, även om mycket just det här året är stängt och dämpat.

Kanske är det så att du idag, trots att ganska mycket är öppet, får en stund över till att fundera, till att tänka på något särskilt. Då vill jag ge dig något att fundera över. Unna dig själv att ta den tiden.

En sak att tänka särskilt på är att den här dagen ägde rum för just din skull. Det var av den anledningen som Gud blev människa i Jesus Kristus, och led och dog. Det skedde för din och min skull, och för alla människors skull. Och alla som vågar närma sig Jesus, komma till honom, får del av detta, av frid i detta livet och av hopp inför det komma. Och många gör det, men: om det bara var du i hela världen som blev Jesus enda lärjunge, så skulle Jesus lida och dö i alla fall. Han skulle gå i döden bara för dig. Så mycket älskar han dig.

En annan sak att tänka på är att hos Gud finns förlåtelse för allting. Till och med Judas hade fått det, om han hade tagit sin skuld och kommit med den till Jesus och bett om förlåtelse. Han försökte bära det som han inte orkade bära. Gör inte det. Gå med det till Gud istället, för han förlåter alla som med uppriktigt hjärta kommer till honom.

En sista sak du kan tänka på är att precis som Jesu lidande hade en mening, nämligen din och min frälsning, så kan också ditt och mitt lidande få en mening. Lidande i sig är meningslöst, och vi kan då lätt gå till Gud, även om vi inte brukar göra det, och fråga honom: Varför. Det finns det sällan svar på, eftersom Gud inte är allt lidandes ursprung. Däremot är Gud så vis och allsmäktig, att han av vårt lidande kan skapa något gott, både för oss själva och för andra. Därför kunde en bättre fråga till honom i vårt lidande vara: Gud, vad vill du göra av det här?

Unna dig, även om inte allt är stängt, att idag meditera och upptäcka något mer av Guds kärlek, Guds förlåtelse och Guds möjligheter. För Gud vill uppenbara något mer av allt detta för dig, också den här dagen.

Förbön

Käre herre, också den här dagen, kanske särskilt den här dagen, är det gott att få prisa dig och att få vara din. Käre Jesus, tack att du led och dog för mig och för alla dem som vill komma till dig. Och tack för att, om jag hade varit den ende som kom till dig, så hade du gjort det du gjorde iallafall. Tack också för att du är möjligheternas Gud och en Gud som förlåter.

Vi ber också den här dagen om din närvaro i och ditt förbarmande över den här världen. Kom särskilt, käre Herre, till alla som i sina liv och sina arbeten tjänar andra. Kom med glädje och kraft till alla som på något sätt ger av sig själva till andra människor. Välsigna alla goda tankar, gärningar och ord, också hos oss, också idag. I Jesu namn. Amen.

Herrens Bön

Vår Fader, du som är i himlen. Låt ditt namn bli helgat. Låt ditt rike komma. Låt din vilja ske, på jorden, såsom i himlen. Ge oss idag det bröd vi behöver, och förlåt oss våra skulder, liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss. Och utsätt oss inte för prövning, utan rädda oss ifrån det onda. Ditt är riket, din är makten och äran, i evighet, Amen.

Välsignelse

Nåd och frid från Gud, vår fader, och herren Jesus Kristus, som offrade sig för våra synder för att rädda oss ur den nuvarande onda tidsåldern, efter vår Guds och faders vilja. Hans är härligheten i evigheters evighet, Amen. (Gal 1:3-5)

%d bloggare gillar detta: