2020-04-10: Kvällsandakt

Fredag, 10 April, 2020.
Psalm 270 – ”När ingen ljusning alls jag finner”

eller: klicka här för en Spotify-lista med lovsång, eller här för en Spotify-lista med stilla musik.

Bön

Käre Far, du som ger den frid som ingenting annat kan ge, kom med den friden nu, och med uppmärksamhet på din närvaro och på vad du vill säga. I Jesu namn. Amen

Bibelläsning – Matteusevangeliet 26:47-75

”Vid sjätte timmen föll ett mörker över hela jorden, och det varade till nionde timmen. Vid nionde timmen ropade Jesus med hög röst: ”Eli, Eli, lema sabachtani?” (vilket betyder: Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?). Några som stod där hörde det och sade: ”Han ropar på Elia.” En av dem sprang genast bort och tog en svamp, fyllde den med surt vin och satte den på en käpp för att ge honom att dricka. Då sade de andra: ”Låt oss se om Elia kommer och hjälper honom.” Men Jesus ropade än en gång med hög röst och gav upp andan.

Då brast förhänget i templet i två delar, uppifrån och ända ner, jorden skakade och klipporna rämnade, och gravarna öppnade sig. Många kroppar av avlidna heliga uppväcktes, och efter hans uppståndelse lämnade de sina gravar och gick in i den heliga staden och kunde ses av många. När officeren och de som bevakade Jesus tillsammans med honom såg jordbävningen och det andra som hände, greps de av stark fruktan och sade: ”Den mannen måste ha varit Guds son.”

Där var också många kvinnor som stod längre bort och såg på. De hade följt med Jesus från Galileen för att tjäna honom, och bland dem var Maria från Magdala och Maria som var Jakobs och Josefs mor och modern till Sebedaios söner.

På kvällen kom en rik man från Arimataia som hette Josef och som också han hade blivit lärjunge till Jesus. Josef gick till Pilatus och bad att få Jesu kropp. Pilatus gav då order om att den skulle utlämnas, och Josef tog kroppen, svepte den i rent linnetyg och lade den i den nya grav som han hade låtit hugga ut åt sig i berget. Sedan rullade han en stor sten för ingången till graven och gick därifrån. Maria från Magdala och den andra Maria var där och satt mitt emot graven.

Nästa dag – det var dagen efter förberedelsedagen – gick översteprästerna och fariseerna tillsammans till Pilatus och sade: ”Herre, vi har kommit att tänka på att när den där bedragaren ännu var i livet sade han: ’Efter tre dagar skall jag uppstå.’ Ge därför order om att graven bevakas under tre dagar, så att inte hans lärjungar kommer och rövar bort honom och sedan säger till folket att han har uppstått från de döda. Då blir det sista bedrägeriet värre än det första.” Pilatus svarade: ”Ni får en vaktstyrka. Gå och bevaka graven så gott ni kan.” De gav sig i väg och skyddade den genom att försegla stenen och sätta ut vakterna.”

Betraktelse

I den här kvällens andakt läser vi om Jesu död och begravning. Det är långfredagens kväll. På eftermiddagen, vid nionde timmen, omkring klockan tre, dör Jesus. Förhänget i templet brister i två delar, vilket på ett djupare plan betyder: det som skiljt Gud och människor åt finns inte längre. Genom det som Jesus gjorde på korset är vägen till gemenskap med Gud öppen för alla som tar emot det. Redan nu och än mer sedan.

Den tidigare okände lärjungen Josef från Arimataia blir den som tar hand om Jesu begravning. Precis som i morse, då vi läste om hur den helt okände Simon från Kyrene bar Jesu kors, träder den här kvällen en tidigare okänd fram och låter sig tas i bruk av Gud. Så arbetar Gud fortfarande. Ännu idag vill han ta nya människor i bruk för sina syften. Även dig, om du tycker dig vara en sådan.

Det finns ett uttryck som heter: ”repetition är kunskapens moder.” Det uttrycket betyder väl ungefär, att om man verkligen ska lära sig och försöka förstå någonting, behöver man höra det många gånger. Så är det också när det kommer till kristen tro: det finns vissa saker som vi alltid kan förstå lite bättre, lite djupare, och därför är det något gott om vi får höra dessa saker igen och igen.

En sådan sak, det är att kristen tro inte först och främst handlar om vad vi människor gör eller inte gör för att vi tror på Gud. Det handlar om vad Gud har gjort för oss och att vi kan ta till oss det och lita på det. Det är det som kallas tro, att låta sitt liv bli ett svar på det som Gud har gjort. Vad det är, är bland annat det som händer den här dagen och kvällen, och som vi läser om i texten ovan: Att Jesus lider och dör för vår skull. Och att svara på det, det gör vi framför allt genom att med vårt hjärta lita på att det är sant, att tro på det. Inte för att det är rimligt, utan för att det är sant.

En annan sådan sak är att Gud i Jesus Kristus blev människa, verkligen helt och fullt människa. Också det ser vi i den här kvällens bibelläsning. Där på korset ropar Jesus ut orden Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig. Jesus som själv var Gud och ett med Fadern (Se t.ex. Joh 10:38; 14:10-11), var också helt och fullt människa, han var förmögen att känna såsom också du och jag kan känna – till och med gudsövergivenheten.

Orden som Jesus ropar ut kommer ifrån Psaltarens psalm 22. Det är viktigt att veta att Bibeln innehåller också sådana ord. Gud överger aldrig, men vi kan uppleva tillvaron som att det är det som sker. Det vet Gud. Därför finns i hans Ord också ord för den stunden. Och det i sig, visar att Gud aldrig överger. Men vi kan uppleva att han gör det, precis som människan Jesus gjorde det.

Men i psalmen som Jesus ropar ut, Psaltaren 22, så händer det något: det vänder. Läs psalmen i sin helhet, så ser du att det gör det. Så är det också med annat: Det som sker på långfredagen, som ser ut att sluta i nederlag, det vänder till det totalt motsatta på påskdagens morgon. Där är vi inte än, men Gud är fortfarande med, också den här dagen.

Förbön

Himmelske Fader, du som aldrig överger någon ända människor, men som ger oss ord i ditt Ord till att uttrycka även det, tack att du ser till hela vårt jag och vet allt vad kan tänka och känna. Herre, vi ber dig, hjälp oss också den här dagen och den här kvällen att leva i och att förstå din närhet.

Käre far, låt oss få gå till vila under ditt beskydd denna natt. Förbarma dig över hela din värld, grip in i allt det som nu sker. Kom med din frid till alla som är rädda och oroliga, kom med helande till de sjuka, kom med kraft och vishet till de vårdande. Gör dig känd för dem som inte känner dig, dra dem till dig med din kärleks band. Låt din välsignelse och frid vila över oss ikväll, inatt, imorgon och alla dagar. I Jesu namn. Amen.

Herrens Bön

Vår Fader, du som är i himlen. Låt ditt namn bli helgat. Låt ditt rike komma. Låt din vilja ske, på jorden, såsom i himlen. Ge oss idag det bröd vi behöver, och förlåt oss våra skulder, liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss. Och utsätt oss inte för prövning, utan rädda oss ifrån det onda. Ditt är riket, din är makten och äran, i evighet, Amen.

Välsignelse

Nåd och frid från Gud, vår fader, och herren Jesus Kristus, som offrade sig för våra synder för att rädda oss ur den nuvarande onda tidsåldern, efter vår Guds och faders vilja. Hans är härligheten i evigheters evighet, Amen. (Gal 1:3-5)

%d bloggare gillar detta: