Måndag, 23 Mars, 2020
Psalm 189 – ”Bliv kvar hos mig”
Bön
Herre, kom nu med den stillhet som är av dig. Öppna mitt hjärta och mina sinnen med och för din närvaro, ditt tilltal och din omsorg. Möt mig nu, när jag nalkas dig. I Jesu namn, Amen.
Bibelläsning – Psaltaren 57:1-3
För körledaren. Ett kväde av David när han var i grottan, på flykt undan Saul. Förbarma dig, Gud, förbarma dig! Jag flyr till dig, i dina vingars skugga tar jag min tillflykt, tills faran har dragit förbi. Jag ropar till Gud den Högste, till Gud som gör gott mot mig.
Betraktelse
Det finns i många av psaltarpsalmerna en slags allmängiltighet: orden och meningarna talar om Gud, om hans inställning till oss, och om vad vi människor kan ha för erfarenheter av och förhoppningar om när det kommer till vem han är. Och dessa ord och meningar är giltiga både i en tid, och i en annan tid.
På samma sätt talar många av psaltarens psalmer om det mänskliga livets villkor på ett sätt som är giltigt både i en tid och i en annan. De beskriver både hur det kan vara och kännas när livet är som bäst och när det är som värst. Och: de talar om vad en människa inte bara kan, utan dessutom mår gott av att göra: söka sig till Gud, eller som David skriver i dagens psaltarord: fly till honom. Det vill säga: inte med ögonen eller med fötterna, utan med hjärtat och med den inre uppmärksamheten, rikta sig mot Gud.
Orden från psaltaren som valts idag, får vi veta av vers 1, är sprungna ur en specifik situation: David är på flykt undan Saul, som ville döda honom (du kan läsa mer om detta i 1 Sam 24 och däromkring). David var på flykt från något, precis som du och jag kan vara, och förmodligen också är, medvetet eller omedvetet. Men: viktigare än exakt vad det är som David eller du eller jag flyr ifrån, är att David flyr till Gud, och tar sin tillflykt under hans vingars skugga. Det inte bara kan, utan det mår vi gott av att göra. Inte bara en stund, utan tills faran har dragit förbi.
Att Davids ord kommer ur en specifik händelse i hans liv gör dem inte mindre allmängiltiga. Snarare visar det på att Gud är att lita på, att han inte sviker, att han är en hjälp som är ”väl beprövad” (Ps 46:2, Svenska Folkbibeln 2015). Och en väl beprövad hjälp kan vara värd att pröva också för dig och mig, också idag.
Förbön
Käre Herre, käre himmelske far, du evigt strålande morgonsol som lyser också i nattens mörker: vi ber dig: håll din beskyddande hand över allt levande i den natt som nu kommer. Låt dem som ska sova få somna in i frid och imorgon vakna upp till en ny dag av nåd. Låt dem som i natt ska vaka och arbeta få känna att du bär också i nattens timmar.
Herre, tack att din makt är större och din omsorg om oss är starkare än allt det där som brusar omkring oss och gnager inom oss. Vi ber om ditt förbarmande över världen, över vårt land och över alla människor. Låt alla människor få upptäcka det beskydd som finns under dina vingars skugga, och kom in med din närvaro och frid på ett nytt sätt, i våra liv och i våra sammanhang, i det vi tänker, säger och gör. Genom din Son, Jesus Kristus, vår Herre. Amen.
Herrens Bön
Vår Fader, du som är i himlen. Låt ditt namn bli helgat. Låt ditt rike komma. Låt din vilja ske, på jorden, såsom i himlen. Ge oss idag det bröd vi behöver, och förlåt oss våra skulder, liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss. Och utsätt oss inte för prövning, utan rädda oss ifrån det onda. Ditt är riket, din är makten och äran, i evighet, Amen.
Välsignelse
Nåd från Herren Jesus åt alla. (Upp 22:21)
Dagligt Bröd 